Den svenska ekonomin är som bekant inte den bästa just nu, men Andreas Wallström hittar en rad ljuspunkter när han spanar in de närmaste åren:
– Det viktigaste som hänt är att Kina gått in i Kaninens år. Det betyder förstås hopp och kommer sig av att de släppt nolltoleranspolitiken mot covid. Detta har en enorm betydelse för världsekonomin och alla skruvar upp sina prognoser.
Den nästa ljuspunkten hittar vi i Europa:
– Vi har överlevt vintern och energipriserna går ner. Inge pratar längre om de svenska elpriserna. Vi har varit duktiga på att spara och det hjälper till att sänka inflationen.
Till detta kommer att pandemins störningar på världsekonomin är på väg att rätta till sig:
– Råvarupriserna har gått ner och fraktpriserna sjunker snabbt. Det kommer att dämpa inflationen.
Men 2023 blir inget roligt år för den svenska ekonomin, enligt Swedbanks prognoser:
–Vi räknar med att BNP faller 1,5 procent i år. Räntorna har ännu inte toppat, de höjs fram till sommaren och börjas sänkas nästa år.
De svenska bolånen är huvudskälet till att svensk ekonomi bromsar mer än alla länder inom EU, säger Anderas Wallström:
– Genomslaget på höjda räntor är enormt i Sverige eftersom 60 – 70 procent har rörliga lån och de övriga korta bindningstider på ett till två år. I Tyskland eller Frankrike binder man bolån på 20 år och påverkas inte alls när ECB höjer räntorna.
I år väntas hushållens reala disponibla inkomst falla med 3 procent till nästan samma nivå som under 1990-talskrisen. Men Andreas Wallström påpekade att den totala konsumtionen inte drabbas särskilt hårt:
– Totalt faller inte vår konsumtionsförmåga inte mer än till ungefär 2019 års nivå.
Däremot drabbas bostadsbyggandet hårt i år och nästa år:
– Det är en perfekt storm mot bostadsbyggandet med höjda räntor och ökade materialkostnader. Det byggdes 70 000 bostäder 2021, men nästa år räknar vi bara med 25 000.
Andreas Wallströms råd till politikerna är att släppa loss kraften ur de offentliga ladorna. Sverige har en offentlig skuld på 30 procent av BNP. Tyskland, som vi gärna jämför oss med, har det dubbla.
– Regeringen är oerhört passiv av rädsla för att elda på ekonomin. De vet inte hur de ska spendera. Konjunkturinstitutet har räknat på inflationseffekten av en offentlig satsning på 50 miljarder. Om pengarna går till hushållen ökar inflationen bara med 0,1 procent, om de går till skattesänkningar med 0 procent och till sänkta arbetsgivaravgifter sänks inflationen med 0,9 procent.
Han har en mycket positiv prognos för inflationsutvecklingen:
– Den toppade vid årsskiftet. När vi möts på Grand Travel Award 2024 är den under 2 procent. Men priserna kommer att fortsätta att stiga, fast långsammare.
Det stora problemet på lång sikt är den svenska kronans försvagning, påpekade Andreas Wallström:
– 1975 var kronan i paritet med schweizerfrancen, i dag får vi betala över 11 kronor för en franc. Samma utveckling ser vi mot euron och dollar. Det är en rejäl köpkraftsförsvagning.
Ingen kan riktigt förklara kronraset, men Swedbanks prognoschef visade en graf där kronans utveckling mot euron nästa slaviskt följer Teslaaktien:
– Nej, det är inte Elon Musk som styr kronkursen. Men det kan handla om globalriskaptit. Teslaaktien och små valutor som kronan bedöms på samma sätta av spekulanter.
Till sist, vad betyder allt detta för resebranschen?
– Det blir en inbromsning av konsumtionen, vi ser det redan på sällanköpsvaror. Men det finns ett så stort uppdämt behov av resor att det är bland det sista hushållen väljer bort. Och kom ihåg att hälften av hushållen har inga lån.
