Passagerarantalet på bolagets tio flygplatser ökade med en procent från 32,1 till 32,5 miljoner passagerare. Men antalet är bara 81 procent av volymen före pandemin.

Nettoomsättningen ökade sju procent till 6,4 miljarder, mest för att Swedavia höjt sina priser och deras alla krögare och krämare med omsättningsbaserade hyror också gjort detta.

Kassaflödet från den löpande verksamheten ökade från trekvarts till en miljard. Men ökningen försvann i räntor på hybridobligationer och på sista raden står ett kassautflöde med 166 miljoner kronor.

Antalet anställda har ökat från 2 600 till 2 800, betydligt mer än trafiken och intäkterna.

Nej, de flesta pilar pekar åt fler håll för Swedavia:

Nya lån har ökat skuldsättningsgraden till 1,3 med drygt 12 miljarder i räntebärande skulder.

Avkastningen på operativt kapital är 0,3 procent, där ägaren staten vill ha 6 procent. Någon utdelning till statskassan blir det inte i år heller.

Resultatet efter finansnetto är en kvarts miljard i förlust, förvisso en förbättring från fjolårets en halv miljard i baken. Efter omklassningar är totalresultatet en förlust på 329 miljoner.

204 miljoner och 20 miljoner i upplupen ränta ska betalas tillbaka till EU efter det felaktiga statsstödet på 2,5 miljarder som Swedavia fick 2020.

Investeringarna har minskat från 2 till 1,8 miljarder, men stora satsningar krävs för att Arlanda ska kunna ta emot Brommatrafiken och locka till sig nya flygbolag.

Till sist återstår frågan om vem som ska betala för Bromma, där man nu bara kan flyga till den utomordentligt trevliga staden Trollhättan.