Annons:

SAS-piloterna tjänar ju 93.000 kr/månaden, vill ha högre lön

Lönerna är höga, men inte i nivå med kollegorna runt om i Europa. SAS-piloterna är inte nöjda med sina villkor och hotar med strejk. Global brist på piloter gör att yrkesgruppen sitter med guldkort på hand i förhandlingar, enligt flygexperten Jan Ohlsson.

Förhandlingarna mellan SAS och piloter i Danmark, Norge och Sverige har nått vägs ände. Medlare har utsetts för att bistå i konflikten som handlar om nya kollektivavtal.Allt för mycket helgjobb, oförutsägbara arbetstider och löner som halkat efter drar ner humöret hos piloterna.Tiden då pilot sågs som ett glamoröst yrke med generösa villkor och luftiga arbetsscheman må vara förbi. Frågan är om villkoren kan anses dåliga?

”Visst har de stått tillbaka något genom åren för att få företaget på fötter när man höll på att gå i konkurs. Men att stå tillbaka betyder inte att man har dåliga villkor”, säger Jan Ohlsson.

Enligt Svenskt Näringsliv är snittlönen för svenska SAS-piloter till 93.000 kronor i månaden inklusive tillägg och traktamenten, en siffra som piloterna själva dock inte känner igen.

Att pilot fortfarande är ett höglöneyrke råder ingen tvekan om, även hos SAS, enligt Jan Ohlsson.

”På alla storbolag, från Ryanair till Norwegian till SAS är pilot ett höglöneyrke fortsatt på alla sätt och vis”, säger han.

Dock har branschen på olika sätt förändrats vilket givetvis också påverkar piloternas arbetssituation. Ett ökat kommersiellt resande innebär högre tryck på helgresor och resor under semesterperioder. Föränderliga resmönster innebär också snabba växlingar i planeringen för bolagen. Det påverkar givetvis piloternas arbetsscheman, enligt Jan Ohlsson.

”Det är en viktig inkomstbit för SAS att flyga semesterresenärer över helgen. Då stod flygplansflottan ofta still förr. Nu rullar den som mest då”, säger Jan Ohlsson.

Mer helgjobb kan också vara en konsekvens av en allmän pilotbrist.

Pilotbristen är global. FN:s luftfartsorganisation ICAO beräknade i fjol att det behövs 620.000 piloter till år 2036 och att 80 procent av dessa måste utbildas tills dess.

Jan Ohlsson anser att det ger piloterna en fördel i förhandlingarna.

”Piloter har på något vis en global anställningstrygghet. De får jobb när de vill, bara de är utbildade på rätt flygplanstyp. SAS har vanliga flygplanstyper som Boeing och Airbus och där är bristen på piloter och pensionsavgångarna relativt stora”, säger Jan Ohlsson.

Men bolagen kan ha svårt att möta kraven. Även om lönsamheten förbättrats hos SAS är prispressen i hela branschen fortsatt stor.

”Kostnaderna ökar men intäkterna ökar inte. Det är inget som är unikt för SAS”, säger Jan Ohlsson.

SAS piloter anser sig också ha halkat efter lönemässigt, jämfört med andra skandinaviska och europeiska kollegor, enligt Wilhelm Tersmeden, ordförande för SAS-sektionen på Svensk Pilotförening.

”Vi kan bevisa att vi har halkat efter både på tjänstgörings- och på lönebiten. Vi har ställt upp och hjälpt företaget och nu när det går bra för SAS önskar vi få prata om de skillnader som gjort att vi halkat efter”, säger han.

Han vill inte uppge några siffror för piloternas löner med hänvisning till att det är komplext och beror på att karriärerna ser olika ut för olika piloter, och anser att det ger fel fokus på förhandlingarna.

_____________________-

Över 800 flygningar par dag

Scandinavian Airlines, eller SAS, har fler än 30 miljoner passagerare varje år och genomför över 800 flygningar per dag.

Flygbolaget har fler än 10.000 heltidsanställda, varav drygt 1.300 piloter, enligt uppgifter till TT 2016.

Fackorganisationen SAS Pilot Group, som samlar 95 procent av piloterna i Danmark, Norge och Sverige, har lagt varsel om konflikt med total arbetsnedläggelse från midnatt den 26 april i alla tre länder.

2016 drabbades omkring 100.000 resenärer under en fyra dagar lång pilotstrejk. Totalt 450 flyg ställdes in och strejken beräknades kosta SAS 20 miljoner kronor om dagen.

Källa: SAS, SAS Pilot Group

 

5 kommentarer

  1. Anders: Lön i Svenska kronor motsvarar en lönesänkning på närmare -20% mot Euroland om vi ser 5 år bakåt. Gör om avtalen till € men det är ju litet sent nu förstås....
  2. Ulf: Orsaken är ju att den svenska kronan försvagats ca 20 % och det drabbar ju alla svenskar. Därför är ett ojust argument att jämföra sig med andra länder. Sverige har sin prisnivå och hur skulle det se ut om alla yrkeskategorier plötsligt skulle jämföra med andra länders löner fem år tillbaka och kräva kompensation? Löjligt, okunnigt och orättvist! Och när svenska kronan blir starkare, då kommer förstås piloterna anpassa sina löner nedåt, eller hur?
  3. Joakim: Varför talar ni om svenska kronor? SAS är ett skandinaviskt bolag och det är alla piloter som hotar med strejk, inte bara de svenska. Tror ni de danska och norska piloterna får ut lönen i svenska kronor?
  4. Stig: Ulf, de har svenska löner, vilka har urholkats med 20% under 5 år, säger du. Men ska de inte med samma Svenska urholkade löner också betala sina levnadsokostnader utomlands för hotell och mat vid flygningar med övernattning? Dessa deras omkostnader har väl även de höjts med motsvarande 20% under dessa 5 år? Eller har just SAS-piloter ett särskilt avtal med hotell och restauranger ute i världen, som kompenserar dem för kronans sänkta värde? Vad som är löljligt är att många kan känna avundsjuka när de bara fick 3% i löneökning på sin lön om 50 000kr/månad (= 1500kr/månad) medan den som har 18 000kr/månad ju fick HELA 6% (= 1 080kr/månad). Varför fick vi bara hälften så mycket?, låter det då. Men den som bara har 18 000kr/månad betalar inte sin falukorv och sina potatis i procent när de handlar utan i kronor och ören, därmed så kostar alltså maten, elen, hyran, bilen m.m. lika många kronor som för den som har en högre lön som för den som har en låg lön. Är det rättvist?
  5. Michael: Stig, SAS betalar sina piloters hotell och mat när de är utomlands. Så ditt argument för ökade omkostnader till följd av arbetets internationella karaktär och utsatthet för valutafluktuationer håller inte. Ditt argument gällande procentuell/nominell löneökning kan jag hålla med om. Dock med viss förbehållning för följande: 1) Vi har bland de mest extrema marginalskatterna på inkomster i världen, dvs ditt argument urholkas om vi väljer att se på det mer relevanta måttet nettolön och ännu mer om vi väljer att inkludera pensionsavsättningar (allmänna pensionens tak är ~42.000/månad) 2) Marginalnyttan av varje krona avtar med inkomstens storlek, dvs att det är rationellt att en individ med 50.000 kronor i lön inte uppskattar en nettolöneökning om 1.000 kronor lika mycket som en individ med 18.000 lön. Vad gäller frågan om rättvishet skulle jag hävda att rättvisheten inte är kopplad till individens omkostnader utan till individens kapacitet att skapa värde för sin arbetsgivare. Företag är inte skyldiga att anställa någon, de anställer utifrån sina behov. I min mening sker en rättvis lönesättning som en funktion utav den anställdas värdeskapande och utbudet av den anställdas kompetens som avgör hur stor andel av det skapade värdet individen får i lön.