Knappt 4 miljoner ton koldioxid släpper SAS ut varje år. Men trots att man flyger allt fler passagerare och allt längre har man minskat utsläppen med ungefär 13 procent sedan 2005.
– Jag tror att vi kommer ner mot en minskning på 20 procent till 2020, säger SAS miljöchef Lars Andersen Resare.
Bolaget betalar årligen 40–60 miljoner kronor för sina utsläpp till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Den siffran kan jämföras med om SAS skulle klimatkompensera. Klimatkompensation kostar olika mycket hos olika aktörer, det finns ingen bestämd kostnad. Men skulle SAS använda samma system som man erbjuder kunderna skulle kostnaden landa på över 400 miljoner kronor per år.
Flygbranschen som helhet har satt målet att minska sina utsläpp med 50 procent till 2050, från 2005 års nivå. Detta oavsett tillväxt i branschen. Då lutar man sig starkt mot att få en stor effekt från förnyelsebara bränslen från 2035 och framåt.
SAS klimatkompenserar idag inte för sina utsläpp.
– Vår bedömning är att det är bättre att vi investerar i vår egen utveckling, som bättre teknik och förnyelsebara bränslen, än att köpa något som skapar en utsläppsreduktion någon annanstans, säger Andersen Resare.
Kunderna kan välja att klimatkompensera för sin egen resa via SAS webbplats. Men det är en försvinnande liten del som gör det, mind-re än 1 procent. Betydligt fler räknar dock ut hur stora utsläpp de förorsakar.
– De kanske kompenserar, men inte via oss.
Lotten Fowler, vd för Swedish Business Travel Association, tror inte att det är så många företag som väljer att klimatkompensera för sitt resande.
– De flesta resonerar att klimatkompensation är att köpa sig fri. De menar att reseindustrin måste jobba med frågan, och att de själva måste minska sina utsläpp. Och det är jättebra. Men man kan göra både och, säger Lotten Fowler, vars SBTA klimatkompenserar för sina utsläpp.
Riskerar vi att företag avstår från att resa för att utsläppen inte går ihop med deras miljöpolicyer?
– Ja, jag tror att vi kommer hamna där. Inte nästa år, men kanske om 15–20 år. Då tror jag inte att det är socialt acceptabelt att resa som vi gör idag, om det inte sker något på miljöområdet.
Lotten Fowler får stöd av Jan Peter Bergkvist, tidigare miljöchef för Hilton och Scandic, som idag driver miljökonsultbolaget Sleepwell.
– Flygbranschen har inte fått tummen ur, utan hävdar att de bara är en liten del av problemet. Så småningom kommer de inse att de är 100 procent av sitt eget problem, i takt med att folk får klimatångest och det inte blir okej att sitta på en middag och säga att man var i Thailand i helgen, säger Jan Peter Bergkvist.
Det var sex år sedan han flög inrikes i Sverige, undantaget till Haparanda. Han anser att tåget fungerar utmärkt. Men han vill inte att vi ska sluta flyga.
– Jag tror att det är bra att vi lär känna människor från andra kulturer. Vi ska flyga när det är den bästa lösningen, inte bara när vi är vana att göra det.
Jan Peter Bergkvist funderar över lågprisflygets framtid.
– Kommer det att finnas kvar eller var det en parentes i historien som vi var lyckliga att få uppleva under kanske 30 år? Men får de ihop det och kan flyga förnybart borde det kunna finnas lågprisflyg. Då är det bättre att vi åker till New York än att vi köper en tv till.
Läs också:
