Idag kom facit från SAS-strejken och senaste kvartalet. Det är fruktansvärda siffror i senaste kvartalsrapporten. Förlusten är svindlande 1,2 miljarder kronor. Att lämna 370 000 resenärer på marken i sju dagar kostade 650 miljoner. Alltså drygt 1700 kronor per drabbad kund. Jag har tidigare trott att kostnaden för pilotstrejken skulle bli 1000 kronor per passagerare, men det var alltså fel.

Vad fick då piloterna för detta dödliga hugg i företagets hjärta? Enligt SAS vd Rickard Gustafson så ökar nettokostnaden för piloternas löner med blygsamma 5,4 procent över tre år. Det är mycket svårt att begripa varför det behövdes sju dagars totalstrejk för att komma fram till detta lönelyft.

Som om detta inte var nog finns det tre andra stora svarta moln på SAS himmel. Den svenska kronan fortsätter att sjunka som en sten. Priset på jetbränsle rör sig åt motsatt håll och som grädde på moset har vi flygskam. Inrikesflyget ser en nedgång med fem procent och det bygger på att många företag gjort om sin resepolicy. Under 500 kilometers resa då måste de anställda åka tåg. Att SAS klimatkompenserar för alla eurobonus-resenärer är förstås ett plus, men det kan inte hejda fallet på inrikesmarknaden.

Just nu ser vi en tydlig trend: människor bokar sina flygbiljetter till Medelhavet allt senare. Det leder till prispress, värst är det förstås för charter-bolagen, men även de stora flygbolagen drabbas hårt. Här är förklaringen 2018 års varma sommar. Vem vill resa till Mallorca när det är varmare på Gotland?

När rapporten presenterades fick SAS vd Rickard Gustafson frågor hur han ska läka ihop företaget efter piloternas svek. Han svarade att det var en grannlaga uppgift som kommer att ta många månader och vädjade till facket att ställa upp.

Några ljuspunkter i rapporten är att SAS punktlighet och kundnöjdhet ökar något. Sparpaket på 900 miljoner rullar på och tycks följa plan. 200 Mkr sparade man in i detta kvartal.

Några nya sparpaket är inte presenterade, men att SAS skulle sluta att spara pengar är otänkbart. Konkurrenten Norwegian har en betydligt mindre kostnadskostym. SAS fortsätter att förnya sin flotta. Under 2019 är nio nya flygplan på väg in och man har sålt gamla maskiner för 1,7 miljarder. Målet är att för första gången i SAS historia ha en enhetlig flotta. Det kan spara mycket pengar både i underhåll och pilotlöner. Men det lär dröja.

Vad kommer då att hända med SAS i framtiden? Ja, någon vinst i år kunde SAS vd Rickard Gustafson inte utlova. Det finns gott om pengar i kassan, men aktieägarna har ingen anledning att jubla. Svenska statens planer på att sälja sina aktier i SAS känns just nu mycket avlägsna.

Vore jag SAS vd skulle satsa ännu mer på verksamheten på Irland och få igång en bra bas i Malaga. Att tävla på den europeiska flygmarknaden med skandinaviska löner, kollektivavtal och fackförbund är helt enkelt inte möjligt. Det är viktigt att denna outsourcing sker i smyg för vi vet ju att SAS-piloternas lojalitet med sin arbetsgivare är noll och intet. Följaktligen sa SAS vd Rickard Gustafson inte ett enda ord om detta i dag. Förra året tjänade SAS två miljarder kronor. Hade SAS haft piloter som gjorde sitt jobb skulle siffran i år kunna bli hälften. Men jag tror på ett nollresultat.