”Vi kan inte annat än gratulera regeringen till väl genomförd skattepolitik för att fortsätta minska tillgängligheten till Sveriges regioner. Det vill säga att flygskatten och dyrare flygresor kommer oundvikligen innebära neddragningar av antal inrikes flygningar eller flyglinjer framöver för någon eller några av de kommersiella bolag som verkar på marknaden. Norwegian har precis lagt ned sin flyglinje Skellefteå – Arlanda, något de aviserade i höstas. Och mellan Jönköping – Stockholm lägger Leap Air ned idag den 11 januari. Samt en groende flygverksamhet på Gotland har i dagarna aviserat att de inte tar sin satsning vidare på grund av för höga kostnader.
Inrikesflyg är del av den nationella kollektivtrafikens infrastruktur, med knutpunkt på Bromma och Arlanda. Och inrikesflyget tillmötesgår andra behov än till exempel lågprisflyg ut i världen. Lågprisflyg är till majoritet nöjesresande som är lättrörligt, det vill säga nya resmål och destinationer kommer och går. Samtidigt subventioneras just nya flyglinjer av statliga Swedavia. Vill regeringen minska utsläppen från flygandet som växer mest kanske de statliga subventionerna av nya flyglinjer är något att se över.
Det är alltså inrikesresorna som släpper ut minst, som minskar. Inte de flygresor som släpper ut mest. Enligt Transportstyrelsen är det tydligt att flygskatten verkar slå precis så snett mot flygutsläppen som inrikesflygbranschen har påstått. I sin rapport kring flygskatten som kom ut den 10 januari skriver de: ”Transportstyrelsens analys visar att minskningen framför allt utgörs av ett lägre antal passagerare inrikes. Antalet passagerare som flyger till Europa har fortsatt öka, men långsammare än tidigare. När det gäller resor till destinationer utanför Europa har antalet passagerare inte minskat.”
Det är självklart att det mindre utsläppsorsakande inrikesflygandet minskar när prisuppgången genom flygskatten är dubbel jämfört med en EU-flygresa. Dvs en tur- och returresa inrikes, oavsett om den görs med fossilfritt biobränsle eller inte, beskattas ju med 127 kronor (60 kronor för utresa och 60 kronor för hemresa + moms). En längre tur- och returresa inom EU med högre utsläpp beskattas med endast 60 kronor (för utresan. Inget för hemresan). Flygresor med större utsläpp beskattas alltså mindre än flygresor som släpper ut mindre.
Så länge – och dit inte tåg är ett tillräckligt alternativ, är inrikesflyg med biobränsle ett bättre och grönare alternativ än till exempel bil. Bil är idag den en av de största konkurrenterna till inrikesflygresan och kommer bli ett av de främsta alternativen många väljer, när inrikesflyget tvingas se över och kanske minska antalet avgångar och destinationer på grund av vikande efterfrågan orsakat av högre priser genom flygskatten.
Läser man vidare i Transportstyrelsens rapport kring flygskatten, ser man att erfarenheterna kring liknande skatt i andra länder visar liknande effekter som de som hittills visats i Sverige: Till exempel Storbritanniens skatt som syftar till att minska flygresandet och därmed koldioxidutsläppen, har haft marginell effekt på de internationella resorna.
Transportstyrelsen hänvisar i sin rapport till empiriska studier av flygskatter i Europa som baseras på deskriptiv statistik och att de inte visar inte någon större minskning i antalet passagerare utan snarare att tillväxten har dämpats. Denna statistik handlar främst om utrikes resande.
Sveriges geografiska utsträckning och inrikes resebehov skiljer sig avsevärt åt från andra europeiska länder. För många svenskar är- och kommer inte tåg att vara ett rimligt och tillräckligt flexibelt alternativ för framförallt affärsresor. Inte ens i den närmaste framtiden – eftersom statens framtida snabbtågsatsningar uteslutande verka gå till en smal järnvägskorridor mellan Stockholm till Malmö via Göteborg.
Såväl Danmark som Nederländerna har haft men avskaffat flygskatt, framför allt eftersom passagerarna flyttade till närbelägna flygplatser utan flygskatt. Inom både Danmark och Nederländerna är inrikesflygandet ytterst marginellt.”
Christian Clemens, vd på BRA flyg
