Arlanda ska om drygt tre år vara Skandinaviens största flygplats och på sikt hantera 40 miljoner passagerare. I förlängningen av det ligger frågan om vad som ska hända 2038 när statens avtal med Bromma går ut och all flygtrafik eventuellt flyttas över till Arlanda.
De långa tidsperspektiven kan verka lugnande, men redan i höst i presenteras rapporter och fattas beslut som direkt påverkar framtiden för Arlanda.

– Jag skulle vilja gå så långt som att säga att det är en ödets höst för svenskt flyg i stort, säger Kristoffer Tamson, trafiklandstingsråd (M) i Stockholm till Flygtorget.

I augusti ska regeringens utlovade Flygstrategi presenteras. Den följs i september av remisserna på den utredning som Anders Sundström gjorde om Bromma, en utredning som snabbt visade sig bli en Arlandautredning. I oktober presenteras så Infrastrukturpropositionen. Bakom rubriken ligger alla de pengar som regeringen tänker satsa på infrastruktur de närmaste tio åren och då bör en fjärde bana på Arlanda finnas med. Slutligen ska regeringen i november presentera inte om, utan hur, en flygskatt i Sverige ska se ut.

Det som trots de långa tidsperspektivet brådskar mest är frågan om en bana 4 på Arlanda. Allt fler är övertygade om att en den behövs och i så fall är det ett projekt på cirka 20 år innan bana 4 är på plats. Om projekteringen börjas nu kan den alltså invigas ungefär samtidigt som avtalet med Bromma går ut.