2008 kom den borgerliga regeringen och Miljöpartiet överens om att öka möjligheterna till arbetskraftsinvandring. På senare år har lagen fått hård kritik. Facken och en majoritet av riksdagspartierna har ansett att det utnyttjats för att ta hit människor för lågkvalificerade jobb, inte för spetskompetenser som det var tänkt.
I början av 2021 kom ett förslag på ny lag för arbetskraftinvandring, som är tänkt att gälla från 1 januari 2022.
Tanken är att hindra arbetskraftsinvandring till enklare yrken genom att höja inkomstkravet för arbetstillstånd till medianinkomsten på arbetsmarknaden (31 700 kr i månaden år 2019).
Enligt branschorganisationen Almega skulle drygt hälften av de arbetskraftsinvandrare som fanns i Sverige 2019 – 12 700 personer – då förlora sina arbetstillstånd. Samma år fanns runt 3 500 arbetskraftsinvandrare inom hotell- och restaurangbranschen.
Även den nya migrationslagen innebär att den som söker permanent uppehållstillstånd i Sverige måste visa bevis på försörjning, genom lönespecifikation och anställningsbevis, och facken har möjlighet att reagera på uppgifterna via yttranden till Migrationsverket.
Men Dagens Arena skriver nu att Hotell- och Restaurangfacket (HRF) slutat lämna yttrande om försörjning till Migrationsverket, vid ansökan av permanenta uppehållstillstånd.
Per Persson, avtalssekreterare på HRF menar att det är resurskrävande och osäkert om uppgifterna ens stämmer.
– Om vi ska yttra oss om vad man har fått i lön bakåt i tiden, alltså retroaktivt, så krävs att vi får allt underlag för att kunna göra en professionellt yttrande om det. Vi har lagt ner timmar på att få fram rätt underlag, och det är ändå osäkert om vi får rätt uppgifter, säger Per Persson.
Om de uppgivna uppgifterna inte är sämre än kollektivavtalen och lönestatistiken i branschen utgår Migrationsverket från att villkoren är uppfyllda.
– Om facken inte yttrar sig gör Migrationsverket en bedömning av villkoren utan fackens yttrande. Vi kontrollerar då vad som anges i kollektivavtalet och i lönestatistik. Fackens yttrande är ett stöd i bedömningen av villkoren, de har inget veto, säger Robert Haecks på Migrationsverket till Dagens Arena.
Tidigare hade facken ett stort inflytande på besluten. När dåvarande AMS beslutade om tillstånd till arbetskraftsinvandring vägde fackets röst tungt.
HRF anser att missförhållanden i restaurangbranschen är vanligt förekommande. Men det upptäcks oftast i kontakt med anställda, inte i uppgifterna som Migrationsverket får.
Per Persson menar att Migrationsverket får in uppgifter som inte stämmer överens med verkligheten. Ofta är lönerna lägre än vad som anges:
– Vi har följt hundratals migranter där vi kan se att man inte får de löner som man uppger till Migrationsverket. När vi tvingar arbetsgivarna att ta fram lönespecifikationer så är lönerna lägre än vad Migrationsverket ser, säger han till Dagens Arena.
I vissa fall menar Per Persson att man bygger upp en fin fasad genom att betala ut schysta löner i första hand. Men sedan begär man tillbaka pengarna från sina anställda.
– Det visar sig att de får väldigt mycket lägre lön och väldigt ofta är tvungna att betala tillbaka stor del av lönen till arbetsgivaren. De sätter först in en schyst lön men sätter senare själva över pengar från den enskildes konto tillbaka till bolaget. Till sig själva, helt krasst, säger Per Persson.
Per Persson menar att enda sättet att få reda på hur arbetsmarknaden ser ut är att medlemmar berättar.
– Det finns ingen automatik att facket får reda på att det är problem på en arbetsplats om ingen berättar det.
Migrationsverket ska innan tillstånd ges kontrollera att reglerna för arbetskraftsinvandring inte missbrukas. Och att arbetsgivaren har ekonomiska förutsättningar att infria anställningsvillkoren.
Men de konstaterar själva i sitt remissvar på nya lagförslaget att de ”inte använt den möjligheten under senare år”.
Varför? Jo, det har ”inte klarats av att genomföras inom befintlig budgetram”. Och det kommer de heller inte klara med det nya lagförslaget: ”De kontroller som föreslås kommer att innebära en ökad kontrollverksamhet och bedömningen är att inte heller detta arbete kommer att rymmas inom ram”.
