Islands unika miljöer och landskap – vulkaner, gejsrar, glaciärer, svarta stränder, vattenfall, heta källor och gigantiska geotermiska områden – har gjort det till ett av världens mest lockande resmål. I fjol besökte 1,7 miljoner turister Island, och det är en viktig hörnsten i den lokala ekonomin.

Massturismen är samtidigt också det största hotet mot naturen. Mellan åren 2010 och 2018 ökade antalet nöjesresande till landet med 400 procent. Den snabbt växande turismen har på många håll inneburit att rätt infrastruktur och tjänster har kunnat etableras i tid. Det finns nu välgrundad oro för hur man ska kunna skydda naturen på rätt sätt. Den nya turistskatten införs för att skydda landets ”orörda natur”.

Den exakta summan är inte fastställd än. Men Islands premiärminister Katrín Jakobsdóttir menar att den ”inte kommer att vara hög, inledningsvis”. Skatten ska införas som en stadsskatt vilken turister betalar per natt de tillbringar i landet. 

Turistskatten ingår i en övergripande strategi för miljön. Islands ambition är att nå sina nettonollmål 2024. Pengarna från turistskatten ska bland annat gå till förbättrade transportnätverk, hållbarhetsprojekt och åtgärda eventuella skador som massturismen orsakat i naturen.

Liknande system finns redan i Amsterdam, Paris och Rom där enorma turistströmmar tär på städerna. Tidigare i år meddelades att Bali från och med mitten av 2024 inför en turistskatt. Ett liknande beslut har även nyss fattats i Venedig. Från och med nästa vår inför staden ett biljettsystem vilket innebär att dagsbesökare måste betala fem euro för att vistas i staden. Turister som övernattar i Venedig betalar redan turistskatt.