Vi som läser Tillväxtverkets årsredovisningar kunde konstatera att 2018 var ett gott år för näringen:
Turismen omsatte hela 337 miljarder kronor, en ökning med 6 procent. Exportvärdet var 144 miljarder, 8 procent mer än 2017. Och turismen sysselsatte 172 000 personer, 2 procent mer än året innan.
Men en läsning av årsredovisningen 2019 sände kalla kårar utmed ryggen på alla som tycker att Sverige är fantastiskt och borde locka fler besökare från när och helst fjärran.
Omsättningen föll till 306 miljarder, men beskrevs ändå som en liten ökning med 0,7 procent. Exportvärdet formligen rasade till 100 miljarder, vilket ansågs vara en minskning med 2,5 procent. Och sysselsättningen antogs vara 126 000, vilket skulle motsvara en ökning med 1 procent.
Här kan till och med en normalbegåvad tredjeklassare se att något är väldigt fel.
SCB:s enhet för nationalräkenskaper tar fram turisträkenskaperna på uppdrag av Tillväxtverket och de är varken kända för sifferblindhet eller för att nyttja rökheroin till förmiddagsfikat.
Förklaringen till de kraftigt ändrade siffrorna döljs på Tillväxtverkets sajt under statistik/turism:
”Turisträkenskaperna har reviderats för åren 2017-2019. Nationalräkenskaperna har genomgått flera förändringar, bland annat för att öka samstämmigheten gentemot statistiken över betalningsbalansen. Exporten har reviderats och metoderna för olika beräkningar, såsom researrangörstjänster och utländsk konsumtion i Sverige, har ändrats. I 2019 års turisträkenskaper har branschindelningen förfinats och skatter och avgifter har preciserats noggrannare per delbransch och produktgrupp. Vid förra årets publicering av förädlingsvärden var publiceringen exklusive skatter. I den här publiceringen är det inklusive skatter.”
Så skriver Tillväxtverket och tillägger att siffrorna nu anges i fasta priser på 2019 års prisnivå. Det innebär att man mäter den reella tillväxten i stället för den nominella.
Men varför så jättestora skillnader?
– Det är en större förändring och nya mätmetoder för främst utländsk konsumtion i Sverige, svarar Tillväxtverkets Fredrik Junkka. Störst påverkan har det på utländsk restaurangkonsumtion som minskat påtagligt.
Besöksbranschen växte trots allt en aning under 2019. Men då hade vi ingen aning om vad som väntade 2020. De siffrorna får vi invänta med fasa tills SCB:s siffernissar räknat färdigt. De lär knappast slita ut plustangenten.
Text: Leif Holmkvist
