Carlsbergskoncernen är hårt pressad. När de höll bolagsstämma igår handlade det mesta om vad de gör och inte gör i Ryssland. 

Carlsberg har cirka 27 procent av ryska ölmarknaden och är näst störst efter InBev Efes, som ingår i belgiska Anheuser-Busch, världens största bryggeri. Central- och Östeuropa, med Ryssland, står för cirka 25 procent av Carlsbergs totala intäkter på cirka 67 miljarder danska kronor (ca 90 miljarder SEK).

I förra veckan gick Carlsberg ut och förklarade att de tar bort Carlsberg från ryska marknaden. Det gör de också med varumärket Carlsberg – men 90 procent av tillverkningen fortsätter i ryska dotterbolaget Baltika Breweries.

Baltika Breweries liksom lilla Hoppy Union, båda med säte i S:t Petersburg, lyder formellt under ägarbolaget Carlsberg Sverige AB, liksom ägandet av Carlsberg Kazakhstan.

I miljösammanhang pratar man om ”greenwashing”, att företag försöker framställa sig som betydligt mer hållbara och miljövänliga än vad de är. Är detta ett exempel på ”russiawashing”?

Carlsbergs avgående styrelseordförande beskrev läget i sitt avskedstal på stämman:

– Vi har gått från en coronastorm till att nu stå i en orkan, sa Flemming Besenbacher. 

Koncernchefen Cees ’t Hart förklarade att ”vi blir kvar i Ryssland, så länge vi kan”, och hänvisade till den ryske ambassadören i Danmarks hot om att ryska staten kan nationalisera bolagets tillgångar om de lämnar Ryssland. 

Carlsberg köpte in sig på ryska marknaden 2008 när de köpte delar av brittiska bryggeriet Scottish & Newcastle. Heineken lade beslag på brittiska verksamheten och Carlsberg på S&N:s ryska verksamhet.

Carlsberg fick betala 57 miljarder kronor och de kommande åren ett okänt belopp i investeringar i de åtta bryggerierna.

Carlsberg förväntade sig stor tillväxt, när ryssarna skulle dricka öl i stället för vodka. Affären ledde också till att Carlsberg placerade sig bland världens största bryggerier.

Men ganska snart fick de problem, ölmarknaden reglerades med hårda krav på vilka flaskor som fick användas och nya skatter. 

Nu sitter de i en rävsax – lämna och förlora allt de investerat men möjligen undvika en konsumentbojkott, eller stanna kvar och rädda det som räddas kan.

För att mota både Olle och Ole i grind redovisade man därför på stämman en rad åtgärder för att mildra kritiken mot närvaron i Ryssland:

• Carlsberg ska ordna övernattningsmöjligheter på bryggeriet i ukrainska Lviv, staden där större delen av flyktingströmmarna från Ukraina nu passerar.

• Bolaget och dess fonder ger 75 miljoner danska kronor till nödhjälp i Ukraina. 

• Fortsatta löneutbetalningar till bryggeriets anställda i Ukraina även om de i dag är stängda, och transporter av annan humanitär hjälp in i landet.

• Varumärket Carlsberg har dragits bort från Ryssland och alla annonsering stoppats.

• All vinst från tillverkningen i Ryssland ska gå till hjälporganisationer.

Flera aktieägare slöt upp bakom ledningens agerande på stämman igår. Bland dem LD Fond, Löntagarnas semesterfond, och ATP, arbetsmarknadens pensionsbolag.

Inte ens Frank Aaen, tidigare folketingsmedlem för vänsterpartiet Enhedslistan, som representerade  ”Kritiska aktieägare” på stämman tyckte man skulle stänga ned:

– Vi är inte i krig med ryssarna i allmänhet, de har inte ansvaret för det som Putin gör. De bör bli ryggraden i ett uppror mot Putin. Därför ska vi se till att vreden inte riktas mot oss, utan Putin, sa han.