Annons:

Premium

Barcelona börjar redan sakna avsaknaden av turism

Det var en stad som höll på att tas över av turism. Så plötsligt var alla borta i två år. Pandemin var ett hårt slag, men betydde också att invånarna tog tillbaka sin stad. Det måste Barcelona nu ta vara på, menar många. Text: Janne Sundling

”Min barrio är så full av turister att det är omöjligt att träffa någon på gatan eller för barn att leka eller ens få en god natts sömn”

Under två år genomgick Barcelona ett oplanerat experiment orsakat av pandemin. Antalet besökare som ett normalår närmade sig 30 miljoner sjönk till noll.

För många medborgare kom tömningen som en lättnad när de kunde återupptäcka delar av staden som länge helt dominerats av massturism.

Samtidigt gick dussintals barer, restauranger och butiker i konkurs, det har lett till en debatt om behovet av att diversifiera ekonomin.

Barcelona har haft viss framgång med att locka nystartade företag, särskilt inom teknikindustrin. Men sedan turisterna återvände i påsk har tal om diversifiering dränkts av ljudet av klirr i kassan.

“Barcelona är till salu, men inte till människorna som bor här”

Besöksnäringen som led mest under pandemin är glada. Företag som överlevde nedstängningarna planerar en väg ut ur de skulder de dragit på sig. Men alla är inte nöjda.

– Vi vill inte att livet ska vara som det var under pandemin, men det gav oss också en chans att se att det fanns andra möjligheter utan massiv turism, säger Martí Cusó, som bor i de gotiska kvarteren, stadens mest trafikerade turistområde till The Guardian.

– Min barrio är så full av turister att det är omöjligt att träffa någon på gatan eller för barn att leka eller ens få en god natts sömn, säger han. De här två åren av pandemin har varit svåra, men det är också ett missat tillfälle att tänka om staden.

– Barcelona är till salu, men inte till människorna som bor här, säger Silvia Mateu, som har bott i stadsdelen Barceloneta vid havet i 47 av sina 61 år.

Jordi Rabassa, rådman i Ciutat Vella-distriktet, som omfattar de gotiska kvarteren, håller med.

– Vi har inte gjort vad som behövdes för att åstadkomma en djupgående och verklig förändring av den ekonomiska modellen, säger han till nyhetssajten elDiario.es.

”Du kan inte fixa Barcelona utan att fixa La Rabla”

Fermín Villar är ordförande för Friends of La Rambla, gågatan som är synonym med massturism.

– Du kan inte fixa Barcelona utan att fixa La Rambla, säger han och påpekar att majoriteten av butiker och barer helt enkelt inte vänder sig till invånarna. 

– Vi kan inte tala om för en bar hur mycket vi ska ta för en öl, men utan samarbetet med den privata sektorn finns det lite vi kan göra, säger han.

Till exempel vill borgmästaren Ada Colau begränsa antalet kryssningspassagerare som går i land. Hon hävdar att av de 3,1 miljoner som anlände 2019 tillbringade 40 procent mindre än fyra timmar i staden.

Kryssningsturister besöker samma platser varje gång och tenderar att inte lägga så mycket pengar på den lokala ekonomin, menar hon. 

En annan kategorin av turister som retar invånarna är de unga som flockas i staden för dess varma väder, stränder, nattliv och festivalscen.

Borgmästaren har försökt att rensa bland de uppskattningsvis 6 000 olicensierade turistlägenheterna men stoppas av en dom i högsta domstolen som tillåter webbplatser att marknadsföra illegala lägenheter.

Xavier Marcé, stadens kommunalråd för turism, säger att de inte är negativa till turismen. Men att de vill ha en turism med artighet där besökarna inte håller lokalbefolkningen vaken hela natten och pissar vis deras dörrar.

Med fullbokade boenden för juli och augusti ser hon en svår sommar framför sig.

– Det är värre än någonsin och det är bara juni; den här sommaren kommer att bli monstruös, säger hon.