”Man uppskattar att ungefär tre miljoner anställda inom turismindustrin förlorade sina jobb under sarsepidemin. Då var framför allt Kina, Hongkong och Singapore de mest drabbade länderna”, säger Erik Lundberg, turismforskare vid Göteborgs universitet.
Hittills har viruset haft negativa effekter gällande efterfrågan på resor i närtid.
”Många är tveksamma till att boka nya resor, och avbokar resor till länder dit UD har avrått människor att åka till”, säger Lundberg.
Vid oroligheter brukar resmönster ändras, och i vissa fall förflyttas.
Efter terrorattacken i Paris i november 2015 som krävde 130 människoliv minskade efterfrågan på resor till staden med ungefär 9 procent under halvåret som följde, medan det ökade kraftigt till andra ställen, exempelvis Spanien och Grekland, förklarar Lundberg.
”För resenärer är det väldigt viktigt att resa till länder där man upplever att risken är liten eller låg, och det kanske man inte upplever just nu när det gäller exempelvis Kina. Där kan man tänka sig att turistresandet förflyttas till länder som ses som mer säkra”.
Men att resa och åka på semester är en viktig och central del av våra liv, fortsätter han. Därför blir ofta effekterna just temporära.
”På lång sikt brukar katastrofer eller epidemier göra ett hack i kurvan. Vi skjuter på våra resor, i stället för att åka nu kanske vi gör resan om några månader eller nästa år”.
Många av de tre miljonerna som förlorade jobbet i Asien efter sarsepidemin har säkert fått tillbaka sina jobb då turismen har återhämtat sig, påpekar Lundberg. Men mer permanenta effekter kan också infria sig.
”Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 myntades staycation-begreppet, att man stannar hemma och semestrar eller väljer bort längre resor. Många amerikaner valde då att inte resa så långt, vilket påverkade turismen i andra länder. På lång sikt kan det ha påverkat beteendet hos många”.
Något som talar för att resmönster kan ändras mer permanent är att vi har flera effekter som just nu påverkar resandet.
Under fjolåret minskade både resandet med inrikesflyg och utrikesflyg. Till den utvecklingen bidrog klimatdebatten, svenska kronan som blivit dyrare, och en inbromsning i ekonomin.
”Om vi tar de tre effekterna och lägger på viruset är det klart att det kommer att dämpa marknaden och påverka hela resebranschen. Men frågan är om effekten blir temporär eller långvarig. Om viruset skulle ta ännu större proportioner kan det påverka resmönster och göra att vissa ändrar sina beteenden även på lång sikt”.
2 kommentarer