Annons:

Premium Massdeportationerna i USA hårt slag för besöksnäringen

Massdeportationerna i USA hårt slag för besöksnäringen

I USA skapar skärpta immigrationslagar och hot om massdeportationer osäkerhet i en redan pressad bransch. Hur reagerar hotell och restauranger – och vad kan det få för konsekvenser för turismen? Text: Linda Iliste

Som på många håll i världen är den amerikanska hotell- och restaurangbranschen starkt beroende av migrantarbetare. Enligt Center for Migration Studies of New York arbetar omkring 880 000 papperslösa i sektorn, vilket gör den till den näst största arbetsgivaren av papperslösa i USA, efter byggindustrin.
Nu riskerar hela systemet att skakas om. Trump-administrationens skärpta immigrationspolitik har fått hotell- och restaurangägare att larma om en potentiell personalbrist.

Redan vid Americas Lodging Investment Summit (ALIS) – en av världens ledande konferenser för hotellinvesteringar – som gick av stapeln 27 januari dominerade frågan diskussionerna. Yariv Ben-Ari, chef för Real Estate Hospitality Practice på Herrick Feinstein, varnade för att massdeportationer snabbt kommer påverka serviceutbudet och tvinga hotell att dra ner på tjänster, precis som under pandemin.
Alla hotellsegment skulle påverkas av en plötslig personalförlust, men mest utsatta är budgethotell och storstadsrestauranger. Motell och lågprishotell har en hög andel migrantarbetare i städ- och servicefunktioner, vilket kan leda till färre tillgängliga rum och försämrad service. Även lyxhotell och finkrogar, där många i köks- och serveringspersonalen har tillfälliga arbets- eller asyltillstånd, riskerar att tappa kompetens och höja priserna.

Varningar höjs också kring snabbmatskedjor som McDonald’s, där en stor andel av de anställda är migranter, angående ändrade öppet- och väntetider.

För att mildra effekterna höjer flera kedjor löner och erbjuder bonusar vid anställning, vilket i sin tur driver upp priset för konsumenterna. Samtidigt automatiseras branschen i allt snabbare takt. Lyxhotell testar självbetjäningssystem och snabbmatskedjor investerar i allt högre grad kassalösningar utan mänsklig personal. Parallellt pågår lobbyarbete där branschorganisationer försöker påverka kongressen för att utöka arbetsvisum och skapa fler lagliga arbetstillfällen.

Det beskrivs som en kapplöpning mot klockan. Matthew Lisiecki, analytiker vid Center for Migration Studies, påpekar att branschen redan lider av personalbrist efter pandemin –massdeportationer kan bli ett dråpslag.

USA är inte ensamt om utmaningen. Efter Brexit har Storbritannien kämpat med arbetskraftsbrist inom hotell och restauranger. Många pubar och restauranger har tvingats korta sina öppettider, och vissa brittiska hotellkedjor har börjat rekrytera personal från Filippinerna och andra asiatiska länder i brist på EU-medborgare.

I Sverige har regeringen skärpt reglerna för arbetskraftsinvandring. Den 1 november 2023 höjdes försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från 13 000 till 27 360 kronor i månaden, vilket har beskrivits som ett hårt slag mot besöksnäringen. Enligt Migrationsverket ökade andelen avslag på arbetstillståndsansökningar inom städyrken från 30 till 76 procent bara under november 2023.
Visita har varnat för att den svenska besöksnäringen, där arbetskraftsinvandrare utgör cirka 2,5 procent av arbetskraften, redan har svårt att hitta personal. Vd Jonas Siljhammar menar att minskad rekryteringsbas kan leda till serviceförsämringar och högre priser för konsumenterna.