En titt i hotellens och flygbolagens halvårsrapporter visar visserligen att det går åt rätt håll. Men det går sakta, betydligt långsammare än det fanns skäl att hoppas i våras då vaccin och covidpass skulle sätta fart på resandet, åtminstone inom Europa.
Men deltamutationen utlöste en rad motstridiga slutsatser och åtgärder från europeiska regeringar och myndigheter. Plötsligt var det inte självklart att flasha covidpasset och lulla ut på Ramblan i Barcelonanatten. Eller hämta ut en hyrbil i Salzburg. Eller kasta sig i vågorna på Kreta.
Ett öppet fönster för Europas besöksnäring sattes åter bara på glänt.
Visst reser vi mer, inom och utom landet, men inte alls som vi trodde då vi för ett år sedan ställde in utlandssemestern och letade hemestermål med tanken ”men nästa sommar, då jäklar…”
SAS nådde 600 000 passagerare i juni, men det är ”bara” 50 procent fler än 2020 då covidrädslan förlamade flyget. Öppnandet av nya linjer inom Sverige och Europa kan ha varit väl optimistiskt.
Finnair kom med sin halvårsrapport i dag och även den visar hur trögt flygets återstart går. Under Q2 ökade kapaciteten (ASK, available seat kilometers) med över 200 procent men från låg nivå och kabinfaktorn stannade kring 30 procent. Bolaget försöker kompensera genom att flyga mer frakt, som stod för hälften av intäkterna under första halvåret. Likt storasyster SAS fortsätter Finnair blöda och hoppas på en långsam återhämtning till hösten.
Hotellbranschen har generellt inte drabbats lika hårt som flyget, men får fortsätta kämpa för att hålla konkursspöket utanför foajén. Senkomna stöd och hårdhänta uppsägningar har räddat de flesta.
Pandox, som nyligen förlorade sin grundare och nestor Anders Nissen i covid, klarar sig tack vare fasta eller minimihyror, men första halvårets siffror är sämre än motsvarande tid 2020. Företagets tillförordnande vd Liia Nõu skriver i dagens Q2-rapport om ”försiktig optimism” trots fördröjd öppning av många marknader. När Pandox visar positiva RevPAR-siffror ska man ha i minnet att de jämförs med fjolårets Q2, då marknaden var närmast bottenfrusen.
Just nu är det inhemskt fritidsresande som nödtorftigt bär hotellmarknaden, ungefär som förra sommaren. Förhoppningen är att det mer lukrativa affärsresandet ska återkomma, om än i begränsad skala, till hösten. Det kan sätta lite fart på operatörsverksamheten, men det lär dröja innan de omsättningsbaserade hyresavtalen ger några intäkter till Pandox.
Scandics Q2-rapport visar vilken lång väg hotellbranschen har att gå för att nå hygglig lönsamhet. Nettoomsättningen ökade med 150 procent under kvartalet jämfört med Q2 2020 eller en miljard kronor. Men det är en klen tröst när rörelseresultatet (ebit) ändå blev en halv miljard i förlust. För första halvåret blev förlusten 1,4 miljarder kronor, vilket nästan förbrukar den likvid på 1,6 miljarder som togs in genom konvertibler i mars. Den räntebärande nettoskulden ökade med lika mycket till 4,4 miljarder. Under Q2 fick Scandic statligt stöd på 203 miljoner och hyresrabatt på 105 miljoner.
Scandics beläggningsgrad stannade under Q2 på 27 procent i koncernens 54 000 rum. Snittpriset var 900 kronor, men alla tomma rum drog ner RevPAR till 245 kronor. Under juli räknar vd Jens Mathiesen med en beläggning på 55 procent, jämfört med 42 procent under juli i fjol. Han bedömer att det ska räcka för att ge ett positivt kassaflöde.
Leif Holmkvist
