Annons:

Premium

Flygets vinster hamnar i bankernas kassakistor

Flygbranschen väntas göra 270 miljarder kronor i vinst nästa år. Men nettomarginalen på 2,7 procent är lägre än kapitalkostnaden. Snittvinsten per resande räcker till en stor latte. Av: Leif Holmkvist.

IATA, International Air Transport Association, har kommit med en färsk prognos för nästa års ekonomiska utveckling för väldens alla flygbolag. Den visar bland annat följande:

# De totala intäkterna inom flygbranschen väntas nästa år bli 964 miljarder dollar vilket med dagens kurs på 10:45 blir 10 073 miljarder kronor, en ökning med 7,6 procent.

# Kostnaderna växer med 6,9 procent till 914 miljarder dollar, vilket ger ett rörelseresultat på 50 miljarder dollar.

# Nettovinsten väntas bli 25,7 miljarder dollar, motsvarande 268,5 miljarder kronor. Det är en ökning med tio procent från årets 23,3 miljarder dollar.

# Antalet passagerare väntas uppgå till 4,7 miljarder, vilket slår 2019 års rekord på 4,5 miljarder. Fraktvolymerna väntas öka till 61 miljoner ton.

IATA:s generaldirektör Willie Walsh konstaterar att flyget har förlorat fyra års tillväxt genom pandemin:

– Men folk älskar att resa och det har hjälp bolagen att komma tillbaka. Från nästa år kan vi förvänta oss ett normalt tillväxtmönster.

Men han pekar på branschens klena lönsamhet som ett framtida problem:

– En nettomarginal på 2,7 procent är långt under vad en investerare i vilken annan bransch som helst skulle acceptera. Ett genomsnittligt flygbolag tjänar fem dollar på varje passagerare. Det räcket till en stor latte på Starbucks, men inte att bygga en hållbar framtid på.

Det innebär att nettovinsten är väsentligt lägre än de räntor flygbolaget måste betala vid finansiering av nya flygplan eller i de fall de måste låna till driften. Att tjäna tre kronor när banken vill ha fyra är ingen bra affär i längden. Branschen kan bara hoppas på sjunkande räntor, pressa kostander och om möjligt höja priserna.

IATA pekar ut fyra riskområden som kan hota flygets återhämtning:

1. Den ekonomiska utvecklingen, särskilt i Kina.

2. Krigen i Ukraina och Gaza stänger luftrum och höjer oljepriset.

3. Försörjningskedjornas oligopol och försenade leveranser.

4. Regleringar ökar kostnaderna, särskilt klimatanpassningen.

Flygbranschen står för 3,5 procent av världens samlade BNP och har över tre miljoner direkt anställda.