Nassim Nicholas Taleb beskrev i sin bok ”Den svarta svanen” oväntade händelser och hur de påverkar marknader. Människor har en tendens att se framtiden genom att blicka in i historien. Vi underskattar risker för sådant som inte har inträffat och vi överskattar risken för sådant som har hänt även om det är bevisat att det var en mycket osannolik händelse. Oväntade händelser kan vara både positiva och negativa. De negativa kallar Taleb för Svarta svanar. Flygbranschen är en trevlig liten ankdamm – full av svarta svanar. Terrorhot, askmoln och nu pandemi. Var och en får effekten att branschen störtdyker. Talebs råd: investera inte i branscher/företag där risken för svarta svanar är uppenbar.
Nu har alltså branschen störtdykt på grund av pandemin. Värt att notera är att SAS bokslutsår tog slut i oktober. November månads pandemiutveckling syns alltså inte i dessa siffror. SAS har under perioden seglat upp som ett av Europas mer aktiva flygbolag. Man kan undra varför? Trots kraftiga nedskärningar i antalet flygningar har kabinfaktorn gått ner, även om man fått ut något högre biljettpris. Min teori är att SAS med välfylld kassa bestämt sig för att en gång för alla röka ut Norwegian från marknaden. SAS har valt att punktmarkera varenda flight som Norwegian flugit. Det fick kosta, det var en ”investering”. Strategin tycks lyckas. Norwegian är nu rejält på fallrepet och vacklar. Den norska staten har tagit sin hand från Norwegian samtidigt som SAS närmast blivit ett svensk/danskt statligt bolag. Svenska och danska staten äger nu tillsammans 43,6 procent av SAS (svenska staten äger t ex 39,5 procent av Telia).
SAS själva hävdar att pandemin har orsakat ett resultattapp på 4,5 miljarder i Q4. Det betyder att om det inte vore för ”den eländiga pandemin” hade allt varit frid och fröjd och SAS hade levererat ett EBIT-resultat på 1,8 miljarder i Q4 (50 procent bättre än förra året). Men då jämför man pandemin med världen före pandemin. Vad är ett rimligt SAS-resultat i denna nya världen efter pandemin, när den nu kommer?
SAS Vd Rickard Gustafson intervjuades i di-TV. Mycket att tänka på för en flygbolagsdirektör: plötsligt har nationella vaccinationsstrategier blivit av största strategiska betydelse. Intervjun visar att Gustafson är realist. Han tror inte på högre biljettpriser i framtiden. Tvärtom. De mer väl betalande affärsresenärerna har lärt sig videomötas. Samtidigt finns alla jordens flygplan kvar och varje flygplan ägs av någon. Denne någon vill få i alla fall något kassaflöde på sitt plan, det måste helt enkelt upp i luften. Kanske Norwegian och andra flygbolag dör. Men ju fler kadaver på marken desto fler gamar i luften. Gamarna i flygbranschen heter saker som Wizz Air och Easyjet. De lär pressa flygpriser. De är redan aktiva på den skandinaviska marknaden. Gustafson vet att han måste fortsätta pressa kostnader. Gamarna i luften och 5000 nyligen sparkade SAS-anställda är kanske vad som behövs för att ta ännu en match med alla SAS-facken?
Till slut har vi frågan: Vill vi flyga? Jag har i höstas gjort en resa med flyg. Luleå ToR för att hälsa på min son som studerar där. Resan var ett enda långt lidande. Redan på flygplatsen (som är en enorm och i praktiken öde byggnad) måste munskydd på. Av någon outgrundlig anledning är köerna till säkerhetskontrollerna i dessa tider längre än någonsin. Sedan följer en lång vandring till gaten förbi de neddragna jalusierna för alla stängda butikerna. Väl ombord på flygplanet kan man konstatera att pandemin i alla fall har förbättrat flygvärdinnornas arbetsmiljö. Tack vare munskydd slipper de gå runt hela dagen med ”flygvärdinne-leendet” på läpparna. Hela resan sker i en slags dyster sammanbiten atmosfär. Jag jämför dessa fem timmars lidande (dörr till dörr) med den nio timmars bilresa jag gjorde i våras i den egna bilen. Det föränderliga svenska landskapet utanför rutan, P1-lyssnande och medhavd fika och polarklämma i solskenet vid Sandö-bron. Ja för mig känns flyget inte självklart ens för en resa till Lule.
Så hur ska det gå för SAS och för flygbranschen? Ingen vet. SAS hoppas att de tio miljarder man har ska räcka. Men sedan har vi ju detta med svarta svanar. Först var det terrorhot, sedan askmoln och nu en pandemi. Vad kommer härnäst? Vilken är nästa svarta svan?
Analys: Mats Nyblom
14 kommentarer