Det fanns en tid när SAS-kaptenen var kung, med furstlig lön, långa ledigheter och tillägg för det mesta. Biljettpriserna var därefter och planen fylldes av poängjägare på tjänsteresa med arbetsgivarens pengar.
Nu är det nya tider. I går demonstrerade SAS-piloter utanför huvudkontoret mot lönedumpning och avtalsstridiga uppsägningar. Norska pilotfackets ordförande Christian Laulund sammanfattade SAS agerande: ”Omoraliskt, oetiskt och osolidariskt.”
– Det skriver jag gärna under på, säger hans svenska kollega Martin Lindgren i dag till Travel News.
Det SAS nu gör är arvet från förre vd Rickard Gustafson som 2017 startade SAS Ireland, helägt dotterbolag, men med billigare avtal och lägre skatter. Förra veckan hamnade SAS i Arbetsdomstolen (AD) för att hyrt in större andel ”lågkostnadsflygningar” än avtalen med facken medger. Kunden märker ingen skillnad och bryr sig lika lite som villaägaren som låter irländare asfaltera garageuppfarten.
Nu byter SAS Ireland namn till SAS Connect eftersom ryktet blivit solkat. Samtidigt startar SAS ett likadant bolag i Danmark med namnet SAS Link som tecknat avtal med ett nytt fackförbund, FPU.
560 piloter har sagts upp från SAS under pandemin, men uppmanats att ”behålla uniformen i garderoben” till pandemin är över. Kläderna kan komma att hänga länge, för de nya bolagen anställer bara billigare piloter.
Arbetsrätt är krångligt, men i den svenska modellen är huvudregeln att den som sägs upp på grund av arbetsbrist har företräde till återanställning i ett år. Men lagen är dispositiv och kan ändras genom avtal. Det har SAS gjort och gått med på fem års återanställningsrätt. Men det gäller bara inom avtalsområdet, alltså gamla SAS Skandinavien, inte i de nya bolagen Connect och Link.
En annan regel säger att vid verksamhetsövergång, till exempel om flygningar förs över från ett existerande bolag till ett nytt, ska personalen följa med verksamheten. Det skulle ge SAS uppsagda piloter företräde till anställning.
Detta försöker SAS blockera genom att kräva minst 1 000 timmars flygning på Airbus, den flygplanstyp som inom SAS nu ersätter Boeing. Många av de uppsagda piloterna har inte hunnit flyga ihop 1 000 timmar på den nya typen, eftersom de fram till pandemin varit fullt upptagna med att flyga Boeing för att hålla SAS på rätt sida konkursens rand.
Martin Lindgren anser att SAS på ett lagvidrigt sätt kringgår lagar och avtal:
– Det är ett övergrepp på den svenska modellen. Vi avser att ta agerandet till AD.
På SAS hemsida finns inte ett ord om konflikten. Men presschefen Freja Annamatz säger till DN att de nya dotterbolagen är en förutsättning för att överleva:
– Utan lönsamhet finns inget SAS, då finns det inga arbetsplatser över huvud taget.
Nu hör det till saken att SAS under de senaste tio åren förlorat i genomsnitt en dryg miljard om året och samtidigt halverat personstyrkan från 15 000 till 7 500 anställda. Under samma tid har ägarna skjutit in drygt 20 miljarder kronor för att hålla bolaget i luften. Färdriktningen är tydlig.
Norska staten såg vart det lutade och hoppade av som ägare, men har fortsatt stötta SAS ekonomiskt. Nu säger Arbeiderpartiets, som i dag tar över regeringsmakten, trafikpolitiske talesperson Sverre Myrli att SAS sätt att hantera arbetsrätten minskar norska statens intresse av att stötta SAS ekonomiskt.
Men vad säger då Ibrahim Baylan, huvudägare till SAS, näringsminister och företrädare för det parti som för snart 50 år sedan under Olof Palmes ledarskap lade grunden för den moderna svenska arbetsrätten och den omhuldade ”svenska modellen”?
Han mejlar DN: ”Det är en fråga för SAS ledning och styrelse att hantera. Jag utgår från att företaget följer gällande lagar och regler”.
Därmed tog han ett steg mot exilen som landshövding i Falun.
Leif Holmkvist
