En arg läsare av Travel News mejlar och tycker att rubriksättningen på notisen “Konsumentverket: Resenären ska få pengar – inte presentkort och löften” är felaktig. Konsumentverket kan visst acceptera att en resebyrå eller ett flygbolag ersätter en inställd eller utebliven resa med ett presentkort. Absolut, men det är ju bara att gå till sig själv, vad vill man helst ha? Svar snabba cash.
Min erfarenhet av presentkort är att de ofta bara blir ett dåligt samvete som antingen brinner inne eller tvingar iväg en på en resa man egentligen inte vill åka på. Speciellt i det läge som vi befinner oss i nu i reseindustrin. Corona-krisen är ett gigantiskt limbo och ingen vet när ett presentkort faktiskt kan lösas in mot en resa.
När jag intervjuade Etravelis grundare Johan Elwin trodde han att EU-stöd och statliga lån till flygbolag skulle kopplas till återbetalningskrav till resenärerna, men det har än så länge visat sig vara önsketänkande. Stöden till flygbolagen kallas än så länge lån. Det är först när det visar sig att flygbolagen inte kan betala tillbaka som lånen kommer att omvandlas till stöd eller aktieägartillskott. Att man då kommer att vilja hälla igenom stödpengar till resenärerna finner jag osannolikt. Flygbolagen behöver varenda euro själv för att överleva.
Jag tycker fortfarande att SRF:s förslag om en resegarantifond är det bästa förslaget, men har förstått att jag är ganska ensam om att tycka detta. Flera läsare mejlar om att de inte gillar förslaget, men är rädda för att säga sin åsikt högt här och i sociala medier. De reseföretag som har betalat tillbaka pengar till sina kunder för inställda resor skulle ju bli förlorare om fonden kommer om några månader. Många tycker det är fel att man räddar svaga företag.
Men oavsett vad man tycker om förslaget ser det just nu mycket mörkt ut för statligt riktade åtgärder mot reseindustrin. Nationella flygbolag ej inräknade. Kanske var det så att SRF låste sig vid en lösning alldeles för snabbt.
Det anser flera röster jag talat med.
Men det mest troliga är att resegarantifonden inte ens finns på Magdalena Anderssons topp tjugo lista över ekonomiska åtgärder under corona-krisen. Sverige är inget turistland såsom länderna vid Medelhavet eller vår norra granne Island.
I min intervju med Visitas vd Jonas Siljhammar sa han att en positiv effekt av corona-krisen var att besöksnäringen har blivit synlig. Det är sant, men det kommer att dröja innan det blir en långsiktig effekt på den faktiska politiken. Det är bara att jämföra med debatten om Scania, elektrifieringen av motorvägar och Liberalerna som just nu bubblar på ledarsidorna. Det är självklart att det blir slagsida i den svenska debatten om det finns två globala lastbilstillverkare i ett litet land som Sverige. Det är ett mantra att Sverige är ett litet exportberoende land, det är inget mantra att vår reseindustri är en del av detta.
Det är även många “vanliga” resenärer som hör av sig till Travel News och hoppas på att få tillbaka pengar för inställda flygresor. Mitt råd är förstås att vända sig till de ansvariga som de köpt biljetten av, men att inte hoppas för mycket.
Jag tyckte redan innan krisen att EU direktiv 261 om återbetalning av inställd resa var alldeles för tufft för reseföretagen. Jag menar, köper du en resa för några hundralappar och vill bli kompenserad med tusenlappar, det går inte ihop.
EU ska förstås värna sin medborgare, men reseföretagen måste också ha rimliga villkor för sin affärsverksamhet. Att enskilda länder skickar pengar till sina nationella flygbolag är helt emot EU:s regler. Jag förstår att Easyjet och Ryanair är riktigt upprörda och de kommer driva sina krav så långt det går i EU:s rättssystem. Om de lyckas kan det bli slutet för det EU som vi känner det idag.
Vad vill säga med allt detta? Jo, att kartan som såsom vi såg den fram till början på mars 2020 håller på att ritas om, men ändå länge är den bara ett vitt papper.
3 kommentarer