Reseindustrin i Sverige har det tufft. Det är en svag krona och det är en annalkande låg konjunktur. Det är flygskam och offerkofta. Hur ska branschen möta detta? Självfallet är det viktigt att ta miljöarbetet på allvar och inse att många små steg är bättre än att lägga sig ner och dö.
Sverige behöver reseindustrin på samma sätt som vi behöver cementproduktion och mjölkkor. Samtidigt är det viktigt att att förklara att reseindustrin är världens viktigaste tillväxtmotor. Tio procent av världens befolkning arbetar i reseindustrin. Utan en ekonomisk bottenplatta finns det inga pengar till miljöförbättringar. Reseindustrin innebär också att människor möts och det leder till att företag skapas, förståelse för olika kulturer ökar och ja, jag är övertygad om att människor mår bättre när de inser att vi och dem är ett enda stort vi.
Reseindustrins längtan efter det unika och genuina leder också till att många lokala kulturuttryck hålls vid liv.
Detta kan jag skriva i en liten branschtidning (med 60 000 läsare i månaden), men det är viktigt att fler säger detta. Därför blev jag glad i lördags när jag hörde Ekots lördagsintervju med SAS vd Rickard Gustafson. Han vägrade att skämmas för att han flyger miljontals människor runt jorden. Han stod upp för sitt företag, sina medarbetare och vår industri på ett sätt som jag tycker att många fler borde göra. Vi ska inte minska flygandet, vi ska minska utsläppen och det gör flygindustrin i den takt det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Det är bara att inse att många andra sektorer i näringslivet har bättre förutsättningar än flyget. Då tycker jag att de ska gå före.
Charlotte Holmbergh Jacobsson, kommunikationschef på Norwegian skrev samma sak i Göteborgsposten i helgen. Jag tycker det är positivt att fler vågar att stå upp för flyget och reseindustrin. Alla branscher bör ha sina talespersoner. Jag vill gärna vara en av dem. Men jag vill inte dra hela vagnen själv. Efter helgens utspel är det uppenbart att jag inte är ensam. Det är kul att vara del i en kanon med många röster.
Rickard Gustafson vd på SAS vill ha ägare som bryr som om bolaget.
På slutet i Ekots lördagsintervju fick SAS vd Rickard Gustafson frågor om svenska statens ägande i SAS. Han svarade som alltid mycket diplomatiskt, men mellan raderna framgick att han tyckte att staten ska göra ett ryck och sälja sina 14,8 procent av bolaget. Svenska staten ser inte på SAS som danska staten. Våra rödvita grannar anser att SAS är ett tillväxtbolag för landets största flygplats. Officiellt tycker vår regering inte detta. Riksdagen har gett regeringen i uppdrag att sälja flygbolaget, men inget händer. Varför? Jag övertygad att många socialdemokrater och även centerpartister ser på SAS på samma sätt som danskarna. SAS är del av kronjuvelerna och de är heliga. Men att en rationell svensk näringsminister ska säga vad hen tänker finns förstås inte på kartan.
Rickard Gustafson lyfte fram Norge som ett bra exempel på att företags strategi ligger fast trots att norrbaggarna sålt sin del av bolaget. Mitt stalltips är att inget kommer att hända i denna fråga förrän tidigast i sommar.
Snart kommer regeringens översyn för vad som ska hända med Arlanda och de regionala flygplatserna. Nyligen intervjuade Travel News infrastrukturminister Tomas Eneroth. Han slog fast att Arlanda ska vara Nordens ledande flygplats. Om detta är vår regerings mål har jag svårt att se att Stefan Löfven lämnar över nycklarna till Nordens viktigaste flygbolag till Folketinget i Köpenhamn.
