”Enbart den stigande dollarkursen har sänkt resultatet med en dryg miljard sedan i vintras”
De flesta pilar pekar fel för SAS, men inte lika rakt ner i backen som tidigare. Det kan bolaget tacka leasegivarna av flygplan för, som inför utsikten att förlora pengar i en konkurs tvingats gå med på lägre flygplanshyror. 13 leasegivare har accepterat lägre hyror för 46 flygplan och SAS har betalat sig ur några kontrakt.
Helårsförlusten växte till 8 miljarder kronor, vilket är mer än den bryggkredit SAS beviljats av Apollo Global Management som tagit bolaget i pant. Det kan jämföras med börsvärdet på 4,5 miljarder.
Här är några nyckeltal för Q4 i det räkenskapsår som bryts på 1 november med Q4 2021 inom parentes:
- Intäkter 10651 mkr (5762)
- Resultat EBT -1701 (-945)
- Kassaflöde 419 (1054)
- Soliditet 1 % (12%)
Som synes på soliditeten är balansräkningen lövtunn. SAS har ett eget kapital på 762 miljoner kronor, vilket är skrämmande lite när enbart den stigande dollarkursen sänkt resultatet med en dryg miljard sedan i vintras. För ett år sedan var det egna kapitalet 6,5 miljarder.
SAS har närmast osannolika 62 miljarder kronor i skulder, varav nära 50 är räntebärande. Bolaget hålls under armarna av Apollos brygglån som utnyttjats till hälften under kvartalet, då SAS lånade ytterligare 3,7 miljarder.
SAS hoppas komma ur rekonstruktionen i New York om ungefär ett år, men varnar för ”ytterligare juridiska förfaranden i andra jurisdiktioner än USA. Till följd därav är det inte säkert att SAS AB:s aktieägare kommer att få någon ersättning i förfarandet”. Eventuella rekonstruktionsförfarandet i Sverige, Norge eller Irland kommer inte att underlätta förhoppningen att bli ett fungerande bolag.
Samtidigt behöver SAS förnya sin slitna flygplansflotta för att klara sina rätt beskedliga miljömål. Utsläppen av CO2 per passagerakilometer ökade i år jämfört med förra året. SAS behöver byta ett tiotal gamla Boeing 737:or och har beställt 26 Airbus 320neo samt två stora 350 för leverans de närmaste åren. Det är inte gratis.
”SAS överlevnad beror helt på hur mycket stryk leverantörer, leasegivare och långivare är beredda att ta”
Omvärldsfaktorerna gör inte livet lättare för SAS: krig i Europa som nog drar ut på tiden, brist på olja som ger ökade bränslepriser, sparande i företagen som ersätter tjänsteresor med it, flygskam som växer och kunder som måste betala elräkningen ur resebudgeten.
Det ser illa ut för SAS, men det har det gjort i tio år. Dagens ägare med näringsminister Ebba Busch i spetsen kan inte räkna med att få tillbaka en krona av alla bortslösade miljarder, utan bara hoppas att SAS överlever så länge att danskarna hinner tar över.
Den forne statsministern Fredrik Reinfeldt lovade redan 2008 skattebetalarna att SAS-aktierna skulle säljas om han vann valet 2010, men svek löftet. Samma löfte ställde Moderaterna ut inför valet 2018. Nu måste den nya regeringen svara på frågan om staten ska driva konkursmässiga flygbolag?
SAS överlevnad beror helt på hur mycket stryk leverantörer, leasegivare och långivare är beredda att ta.
Eller som vd Anko van der Werff så finkänsligt uttrycker det i Q4-rapporten:
”Vi ser fram emot att fortsätta samarbetet med alla våra intressenter för att lyckas med SAS FORWARD-planen och för att bli ett konkurrenskraftigt och finansiellt starkt flygbolag.”
