”Deras första hotell, The Peninsula Hong Kong, öppnade 1928, och är och förblir kedjans mest legendariska”
Det sägs ibland att lyxhotellvärlden förr kunde jämföras med vad som försiggick på anrika skräddargatan Saville Row i London. En bransch med gott om vass nischkunskap där hotellägare likt skickliga skräddare kunde skapa måttbeställda upplevelser med unik individuell anpassning.
I dag ploppar lyxvarumärken i stället upp som svampar i marken. Både i stora globala metropoler och på mindre marknader med tämligen liten efterfrågan. Det är inte nödvändigtvis något ont i sig. Tvärtom har det lett till mycket spännande innovation. Säga vad man vill om The Edition-kedjan till exempel, men det är svårt att prata bort dess positiva effekt på dagens förhöjda boutiquehotellsupplevelse.
”Vi står inte i tacksamhetsskuld till olika partners och ägare med motstridiga ekonomiska mål och tidsplaner. Det säkerställer att vårt varumärke förblir äkta och rent”
Samtidigt har andra kedjor och grupper i takt med snabb expansion tappat bort en del av sin tidigare styrka. Sådant som varumärkesidentitet, servicenivå och den faktiska kärnan i begreppet ”lyx” går förlorat.
Varför branschexperter och ägare inom det samtida ultralyxiga segmentet ofta jämför sin verksamhet med detaljhandel snarare än hotellnäring. Ingen Diorkund förväntar sig annat än den finaste kvalitet och service helt oavsett vilken Diorbutik de stiger in i. Frågar du till exempel Omer Acar – vd för två av hotellgruppen Accors mest högaktade varumärken, Raffles och Orientexpressen – är det precis vad hotellgäster också ska kunna göra.
Vilket gör det extra intressant att titta närmare på den kinesiska lyxkedjan The Peninsula Hotels, grundat av den Hongkong-baserade familjen Kadoorie 1866. Deras första hotell, The Peninsula Hong Kong, öppnade 1928, och är och förblir kedjans mest legendariska.
Nära nog 100 år senare har man nämligen bara tolv hotell i sin portfolio. Vart och ett av dem omsorgsfullt inlemmat i en övergripande lyxstrategi som stavas långsam tillväxt.
Planläggningen tillskrivs ofta Michael Kadoorie, ordförande för The Hongkong and Shanghai Hotels som äger The Peninsula Hotels. Det är under hans ledning man under extremt långsamma former expanderat sitt unika asiatiska servicesignum till städer som Chicago, Tokyo, Paris – och i år till Istanbul och London. Med stor betoning på bra personal – och omsorg om dem – och att med stor eftertänksamhet tänja på gränserna för vad upplevelsen av lyx kan och bör vara.
Tillblivelsen av The Peninsula London har till exempel tagit nära nog fyra årtionden.
– Jag hade letat [efter den rätta platsen] i 35 år. Vi övervägde att köpa tomter och renovera hotell, och antingen innebar det att vi fick fel läge, eller att fastigheten kostade för mycket, eller att vi fick fel partner, berättar Michael Kadoorie i en intervju med brittiska Financial Times tidigare i år.
När öppnandet väl skedde för en månad sedan var det i stället i en fastighet som är specialbyggd just för detsamma. På den mycket anrika adressen 1 Grosvenor Place, knappt ett stenkast från Hyde Park Corner. Sådana beslut är inte enkom Michael Kadoories. Peter Borer, som under lång tid varit operativ chef, har definitivt bidragit till att hålla fokus på en mycket tydlig varumärkesidentitet, grundlig tillväxt och en särskild fingertoppskänsla för vad dagens lyxkonsumenter förväntar sig.
En nyckel till den framgången ligger i gruppens nära nog fullständiga förfogande, att jämföra med många andra lyxvarumärken som förvaltas av flera olika ägare. Skadan som en dålig ägare kan tillfoga ett varumärke, är inte att förringa.
– Vi har friheten att fullfölja vår vision. Vi står inte i tacksamhetsskuld till olika partners och ägare med motstridiga ekonomiska mål och tidsplaner. Det säkerställer att vårt varumärke förblir äkta och rent, säger Peter Borer i en intervju med resesajten Skift.
Andra framgångsnycklar sägs vara att inte lyssna för mycket på yngre, mer nyckfulla resenärer. De tenderar vara hyperkänsliga för trender, något som riskerar vattna ur ett varumärke. Det är en sak att tillgodo se moderna behov i form av till exempel teknik, men The Peninsulas kärna ska förbli tidlös och sofistikerad. Här kommer till exempel den globala röda tråden in vad gäller sådant som personalens kläder och flottan med gröna Rolls Royce-bilar.
Likt Accors Omer Acar drar Peter Borer även paralleller mellan The Peninsula och andra varumärken som Ferrari och Chanel. I båda fallen finns vad han kallar ”en besatthet” av att bevara en sammanhängande varumärkesupplevelse.
Att det tagit 35 år att öppna i London är med andra ord ingen slump. Eller, som Borer uttrycker det:
– Vi föredrar alltid att vara ”finast” över ytliga påståenden om att vara ”bäst”.
Källa: Skift, The Financial Times