”Storstäder utan liv och rörelse blir ointressanta för turister”
Travel News listar tre centrala utmaningar som den globala turistnäringen står inför i pandemins efterdyningar.
1: Storstäder – öde stadskärnor
Pandemirestriktioner förvandlade mängder av metropoler till spökstäder. Även sedan det blivit tillåtet att återvända saknar många storstäder den puls som förr fanns i stadskärnor och så-kallade Downtown Economic Areas.
Närvaron av människor resulterar i ekonomisk tillväxt; nu kämpar man i stället med tomma affärs- och kontorslokaler, säkerhetsproblematik och, på sina håll, avbefolkning sedan storstadsbor under pandemin valt att till förorter och ut på landet.
Arbetare är i många fall nyckeln till att lyckas återskapa aktiviteten. Samtidigt tycks distans- och hemarbetet, åtminstone på deltid, vara här för att stanna. Enligt tjänsten Google Trends nådde söktermerna ”jobb på distans” och ”jobb hemifrån” de högsta sökvolymerna någonsin i januari 2023. Statistik från Forbes Advisor visar att slående 98 procent av amerikanerna vill fortsätta jobba på distans, om inte på heltid så åtminstone regelbundet.
I den senaste upplagan av Svenskarna och internet uppgav 57 procent av både heltids- och deltidsarbetande att de arbetat hemifrån det senaste året, en sammantagen ökning på 6 procent jämfört med året dessförinnan. Det blir intressant att se vad årets upplaga, som släpps om en månad, visar för statistik.
Storstäder utan liv och rörelse blir ointressanta för turister. Det är en stor utmaning för resmål som Los Angeles att finna rätt taktik och balans runt.
2: Massturism – lokal backlash och miljöförstöring
Platser som var extremt populära före pandemin har emellertid i många fall mött motsatt problematik när flera års uppdämd längtan efter resor lett till enormt stor tillströmning. En annan baksida av massturismen är dess ofrånkomliga påverkan på natur och miljö liksom kulturarv.
I städer som London, Paris, New York, Amsterdam, Venedig och Barcelona har turistträngseln lett till vad som närmast kan likna en lokal backlash. Detsamma gäller på andra globalt mycket populära resmål som Bali, Amalfikusten, Santorini och Machu Picchu.
För att råda bot på anhopningarna införs nya turistskatter, tak på dagligt besöksantal, förbud mot särskilda aktiviteter liksom stängda hamnar för kryssningstrafik. Parallellt görs satsningar på att locka turister till mindre kända platser, dels på samma resmål och dels i form av helt nya destinationer.
Världsturismorganisationen förutspår att antalet internationella turister kommer att uppgå till drygt två miljarder före 2020-talets slut. Det blir avgörande att följa hur det här påverkar deras rörelsemönster och val av resmål.
3: Visum – långa väntetider och nya krav
Långt ifrån alla länder är i behov av en smidigare infrastruktur för visumansökningar, men det är i nuläget tydligt att situationen är problematisk i några av världens främsta resmål. När långa väntetider och nya krav sätter käpp i besökshjulet påverkar det alla led av turistnäringen.
Resenärer som behöver visum för att besöka USA står till exempel just nu inför cirka 400 dagars väntetid för att få sin ansökan hanterad. Något som skapar glapp i besöksantalet från nyckelländer som Indien, Kina Brasilien och Mexiko. Enligt U.S. Travel Association motsvarade utlandsresorna till USA under juli månad 78 procent av volymerna man hade under samma period före pandemin.
Mellan andra länder är införs nya system. Det krävs ingen visering för resor mellan Storbritannien och EU, men den brittiska regeringen digitaliserar just nu landets gränser och har meddelat att det nya Electronic Travel Authorization-systemet beräknas vara klart före 2023-års slut. När ETA väl börjar tillämpas kommer besökare behöva fylla i och betala en avgift för en onlineansökan som ger dem tillstånd att resa in i Storbritannien, liknande USA:s ESTA-system.
Kommer en kostnad på en eller ett par hundralappar hålla resenärerna borta? Inte helt och hållet, nej – men det kan mycket väl påverka valet av destination när sådant som ekonomisk oro, svag valuta och inflation influerar våra beslut.
Källor: Google Trends, Forbes Advisor, Internetstiftelsen, The Guardian, Världsturismorganisationen, Skift