SAS Q3 i det brutna räkenskapsåret omfattar tre av årets bästa resemånader: maj, juni och juli. Praktiskt taget alla flygbolag på norra halvklotet tjänar pengar under sommaren för att klara en bister vinter. Om SAS visat röda Q3-siffror i sommar hade bolaget lika gärna kunnat bogsera in kärrorna i hangaren för gott.
Det är ändå överraskande bra siffror som Anko van der Werff visar upp, med tanke på att förra sommaren var den första utan covidrestriktioner:
SAS vd Anko van der Werff under Almedalsveckan. 
Intäkterna upp med 54 procent från 2022 till 13,1 miljarder kronor.
Rörelseresultatet blev 1,5 miljarder mot en dryg miljard back i fjol.
Rörelsemarginalen blev 12 procent, i fjol var den minus 13 procent.
En halv miljard på sista raden mot nästan två miljarder back i fjol.
Ett kassaflöde från driften på 1,5 miljarder, i fjol rann en miljard ut.
Lite smolk i bägaren finns det ändå som förklarar en del av förbättringarna jämfört med förra sommaren:
I fjol var det pilotstrejk i juli och SAS tvingades avsätta en miljard kronor till kompensationskrav från kunderna. Billigare flygbränsle har också lyft resultatet i år med 1,5 miljarder, alltså lika mycket som ebit-resultatet, men nu stiger priserna under Q4. Samtidigt stiger räntekostnaderna.
När solen skiner över Arlanda är det lätt att glömma att SAS är pantat till en amerikansk riskkapitalist och beroende av en konkursdomares morgonhumör samtidigt som EU hotar att kräva in elva miljarder av erhållet statsstöd, vilket skulle knäcka hela Chapter 11-processen och sannolikt inte kommer att hända.
Men visst är Q3-resultatet goda nyheter för SAS luttrade personal. Det är en antydan om att Anko van der Werffs djärva plan att rädda bolaget kan lyckas. Surt för borgenärer och aktieägare som får betala priset för räddningen, men någon annan plan fanns inte på flygkartan.
