”Utsläppen per passagerarkilometer från min första resa till den senaste har minskat med 80 procent.”

På 60-talet åkte jag flyg för första gången. Det var med en DC-3:a från SAS och propellerplanet flög på ganska låg höjd, så vi kunde titta ut och verkligen se Alperna när vi flög över dem.

I veckan åkte jag från Hamburg med en Airbus 320, såg inte lika mycket, men hamnade tryggt i Stockholm på 1 timme och 20 minuter.

Poängen med att berätta detta är att utsläppen per passagerarkilometer från min första resa till den senaste har minskat med 80 procent.

Lättare, mer bränslesnåla och större flygplan är en viktig orsak. När vi flyger i dag gör vi det därmed mer hållbart än någonsin förr. Det menar Transportföretagen Flyg som i senaste Flygfakta argumenterar för att flyget alls inte är någon miljöbov.

I EU utgjorde flyget, både in- och utrikes, 3,8 procent av de sammanlagda koldioxidutsläppen innan pandemin, konstaterar de. 

Från 1990 fram till precis före pandemin hade det svenska inrikesflygets sammanlagda utsläpp minskat med 30 procent och utgör i dagsläget mindre än 0,5 procent av Sveriges utsläpp. 

”När vi flyger i dag gör vi det därmed mer hållbart än någonsin förr”

Utrikesflyget utgjorde före pandemin drygt 4 procent av Sveriges totala utsläpp. I dagsläget, med nivåer under de före pandemin, är siffran under 2 procent.

Enligt Transportstyrelsen beräknas utsläppen av koldioxid från utrikesflyget minska med ca 25 procent till 2025 jämfört med 2019, dvs före pandemin. 

För inrikesflyget bedöms motsvarande utsläppsminskning vara närmare 50 procent under samma period. Mer fossilfritt bränsle och ökad effektivisering kommer sänka utsläppen ytterligare. 

Räknar vi dessutom in utsläpp och miljöpåverkan från infrastrukturen blir det fördel flyget. Förutom de uppenbara fördelarna med goda flygförbindelser är flyget vid sidan av sjöfarten det minst infrastrukturkrävande och minst bullerförorenande transportsättet, menar Flygfakta.

Och: Sverige är det första land i världen där flygindustrin utvecklat en färdplan för konkurrenskraftig fossilfrihet. Färdplanen har tagits fram inom regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige. En rad olika åtgärder föreslås i färdplanen och målet är att allt inrikesflyg ska vara fossilfritt redan 2030 och allt flyg som lyfter från svenska flygplatser fossilfritt 2045. 

Även internationellt har man bestämt sig för att utsläppen från flyget ska ner: Den globala flygbranschen har enats om att flyget från år 2020 ska stabilisera sina koldioxidutsläpp genom koldioxidneutral tillväxt för att nå netto noll utsläpp till 2050. Dessutom kom världens alla stater hösten 2022 överens om att flyget ska nå netto-noll utsläpp 2050.

”Sverige är det första land i världen där flygindustrin utvecklat en färdplan för konkurrenskraftig fossilfrihet”

I den fossilfria färdplanen pekas biobränsle ut som en viktig del av lösningen. Biobränsle kan minska utsläppen med 80 procent och fungerar redan med dagens flygmotorer – ingen ytterligare teknisk innovation krävs. 

Svenska flygbolag flyger redan i dag med biobränsle i tanken och alla resenärer kan välja att flyga på 100 procent biobränsle som tillägg precis som man kan välja grön el. Varje liter fossilfritt bränsle som köps och tankas i Sverige ersätter motsvarande mängd fossilt bränsle. 

En utmaning är att det i dag finns för lite biobränsle för flyget att tillgå samt att det som produceras är dyrt. I Svebios färdplan kring bioenergi framgår att allt flyg som startar vid svenska flygplatser 2045 (både in- och utrikes) skulle behöva mindre än fem procent av den bioenergi som skulle kunna produceras hållbart i Sverige. 

En enda biobränsleanläggning skulle kunna försörja hela inrikesflygets behov av bränsle och med några få anläggningar till även hela utrikesflygets. Det är helt inom räckhåll. 

Flygbolagen kan däremot inte själva åstadkomma storskalig bränsleproduktion, menar branschorganisationen. Där behöver de politikens stöd, grön el och samarbeten med energi-och bränslebranscherna. 

Arbetet med att elektrifiera flyget och utveckla hybridmodeller framställs ibland som fantasi och önsketänkande, men faktum är att arbetet pågår för fullt. Avinor som är den norska motsvarigheten till Swedavia, räknar med att alla kortare flygningar ska ske med elflygplan senast 2040. 

Runt om i världen börjar nu flygplanstillverkare – både etablerade och nystartade – intressera sig för elflygets marknadspotential och uppenbara fördelar. I Sverige har företaget Heart Aerospace som avsikt att ha ett 30-sätes eldrivet passagerarflygplan på marknaden 2028. 

Nätverket NEA (Nordic Network for Electric Aviation) är ett projekt under Nordiska Ministerrådets Nordic Innovation som syftar till att driva på utvecklingen av elflyg. Förhoppningen är även att skapa europeiska och globala samarbeten för att elflyget snabbare ska bli tillgängligt för alla.

Även flyget kommer att drivas med vätgas i framtiden enligt EU:s flygforsknings- och utvecklingsprogram Clean Aviation. Den primära miljöförbättringen är att påverkan på växthuseffekten kan minskas radikalt, främst genom eliminering av koldioxidutsläppen från fossilt flygbränsle. Dessutom försvinner utsläppen av svaveldioxid och partiklar, vilket minskar utsläppen runt flygplatserna.

Målet med Clean Sky är att nå klimatneutralt flyg 2050 och man ser framför sig en mix av flygplans- och flygmotorteknik samt energikällor för att nå det målet. 

Flygbolagen investerar stora belopp i ny teknik och en modern flygplansflotta. De senaste tio åren har SAS och BRA, till exempel, introducerat nyare flygplansmodeller som reducerat utsläppen med upp till 35–40 procent per passagerarkilometer. 

Svenska flygtekniska företag ligger mycket långt fram i utvecklingen av ny och bränslesnålare flygplans- och flygmotorteknik. Genom att dessa företag arbetar tillsammans med världens flygplans- och motortillverkare som till exempel Boeing och Airbus ger svensk teknik i deras produkter snabbt stora miljövinster globalt.

Sverige har även ett strategiskt flyginnovationsprogram Innovair som utnämnts av Vinnova. Innovair samlar och stödjer olika aktörer från företag, universitet, hög-skolor, institut, intresseorganisationer och myndigheter verksamma inom flygteknikområdet. 

En annan åtgärd är att helt enkelt flyga ”rakare”. Gamla regleringar relaterade till nationella luftrum och militära luftzoner tvingar många flygningar över Europa till långa omvägar. Om flygningar i stället genomfördes genom raka flygvägar bedöms det enbart inom Europa kunna minska utsläppen med upp till 10 procent.

Arbete pågår för att åstadkomma detta, bland annat genom det europeiska projektet Free Route Airspace (FRA). 

1. Flygbranschen framhåller också flygets ekonomiska effekter: 
2. • Branschen genererar skatteintäkter till den svenska statsbudgeten på över 24 miljarder varje år utöver flygskatten (ca 1,1 miljarder 2023). 
3. • I Sverige ger flygbranschen ca 200 000 arbetstillfällen och bidrar med närmare 4 procent av BNP. 
4. • Minst 60 procent av alla utländska gästnätter kan tillskrivas flyget.