“Tillväxtutsikterna för i år präglas av stor osäkerhet i alla de nordiska länderna”
År 1980 kostade en dansk krona 71,35 svenska ören. I dag närmar sig en dansk krona 1:60 i svenska pengar. I de nordiska länderna sticker Danmark ut. Även de väntar sig motvind i år, men tror inte att den blir starkare än i andra länder.
Trots profetior om negativ tillväxt och tiotusentals förlorade jobb slutade året med en tillväxt på 0,9 procent jämfört med tredje kvartalet och med tillväxt i sysselsättningen.
I slutet av 2022 var sysselsättningen 45 000 personer högre än vad danska Ekonomiska rådet förutspådde i höstas.
För året som helhet var tillväxten 3,6 procent. I Sverige minskade i stället tillväxten med –0,9 procent.
Även den privata konsumtionen i Danmark sjönk förra året. Men inte minst genom minskade bilköp med 18 procent, vilket inte ledde till någon större påverkan på sysselsättningen.
Danmark ligger även i toppen av coronaräkenskaperna i jämförelse med andra västländer. Danska ekonomin är mer än sju procent större än strax före coronatiden, Nederländerna klarar sig också bra och har vuxit med knappt sex procent. Spanien, Tyskland och Storbritannien ligger däremot fortfarande under aktiviteten för tre år sedan.
Tyskland och Storbritannien har lagt enorma summor på att hålla sitt näringsliv flytande både under coronatiden och Ukrainakrisen.
Inte minst Tyskland har fått kritik för inflationsstödet till företag, som många menar snedvrider konkurrensen för andra länders företag.
I Norden sticker också Danmark ut allt tydligare, där inte minst Sverige och Finland halkat neråt, konstaterar Berlingskes ekonomiredaktör Ulrik Harald Bie i en ekonomisk analys. Finland upplevde ekonomisk nedgång andra halvåret 2022 och befinner sig i en teknisk lågkonjunktur. Finland påverkas av sitt geografiska läge, men det är framför allt den privata konsumtionen som drar ner.
Sverige hade ett stort fall i BNP fjärde kvartalet på 0,9 procent jämfört med föregående kvartal. Fallet blev större än väntat, vilket beror på en teknisk effekt från ekonomins aktier. De växte mindre starkt än de tidigare kvartalen, vilket drar ner här och nu, men öppnar för ökad produktion senare.
Den tidigare mycket våldsamma tillväxten i svenska aktier måste ses i samband med den plötsliga avmattningen i ekonomin – internationellt, men framför allt på hemmaplan, där efterfrågan snabbt försvann.
Riksbanken inledde en aggressiv kurs med räntehöjningar i våras, vilket har drabbat bostadsägarna särskilt hårt, eftersom nästan alla har kort räntebindning. Till detta kommer de höga elpriserna och inflationen som fortfarande är tvåsiffrig.
Husprisfallet närmar sig 20 procent från toppen förra året och den privata konsumtionen har fallit sedan i maj. De fortsatt stigande räntorna gör att svenska konsumenter väntas fortsätta minska konsumtionen under större delen av 2023.
Den stora ökningen av danska investeringar under fjärde kvartalet och därmed under hela året beror på köpet av ett – stort – patent inom läkemedelsindustrin. Bostadsinvesteringarna har börjat falla och det kommer att fortsätta i år. Även andra bygginvesteringar – både offentliga och privata – är på nedgång.
Mer oroande för de danska tillväxtutsikterna är att företagens investeringar i maskiner och transportutrustning har sjunkit under en längre tid. Förutom det ena köpta patentet är Danmark inte heller särskilt bra på det som kallas immateriella rättigheter, som omfattar bland annat patent, forskning och utveckling och mjukvara. Allt detta är något som är oerhört viktigt i en modern kunskapstung ekonomi.
Tillväxtutsikterna för i år präglas av stor osäkerhet i alla de nordiska länderna, där inte minst effekten av stigande räntor på bostadsmarknaden och den privata konsumtionen kommer att spela en viktig roll.
Löneökningarna i årets avtalsförhandlingar bidrar också till de övergripande ramvillkoren för hushållen. De danska löneökningarna på 4,5 till 5,0 procent är betydligt högre än de 3,7 procent som överenskommits i Finlands industri. Facken inom den svenska industrin kräver i avtalsförhandlingarna löneökningar på 4,4 procent, en siffra som är tänkt att utgöra ”märket” för kraven i avtalsrörelsen 2023.
Inte minst Sverige ligger riktigt dåligt till när det gäller risken från högre räntor och den envisa inflationen gör att Riksbanken förmodligen tvingas höja räntan ytterligare från nuvarande tre procent.
Norska bostadsägare har också höga skulder och flexibla lån, men å andra sidan en regering som inte är rädd för att kasta in pengar i ekonomin. Så är det när man pumpar välstånd (olja) ur marken.
EU-kommissionens senaste prognos förväntar sig mikroskopiska framsteg i de danska och finska ekonomierna och en mer synlig nedgång i Sverige. I december förväntade Norges Bank en liten nedgång driven av mer motvilliga konsumenter.
