“En konsekvens av den sänkta budgeten är att bidragen för information om allemansrätten nu helt sätts på paus”
– Vi kan inte acceptera att eftersatta leder inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras samtidigt som intresset för vandring och naturvistelse ökar. Regeringen behöver nu säkra den långsiktiga finansieringen för att inte försämra infrastrukturen för friluftslivet, säger Maria Ros Hjelm, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen.
Friluftsfrämjandet och Svenska Turistföreningen, som samlar över 340 000 medlemmar, har begärt ut siffrorna som visar hur nedskärningarna av de statliga naturvårdsanslagen drabbar olika delar av friluftslivets förutsättningar. Anslaget för skötsel av värdefull natur sänktes med hela två tredjedelar i år och pengarna för statlig friluftsinfrastruktur halverades mellan 2022 och 2023. De senaste veckorna har många länsstyrelser larmat om att de framöver inte kommer att kunna ta hand om sina naturreservat på ett sätt som gör dem säkra och trevliga att besöka.
”Vi kan inte acceptera att eftersatta leder inte rustas upp eller att rastskydd inte renoveras”
– Det är bra att regeringen vill stärka arbetet med folkhälsan i en tid när stillasittandet, ohälsan och sjukvårdskostnader skenar. Men just därför är det svårt att förstå varför man samtidigt försämrar förutsättningarna för friluftslivet. Att få människor att röra sig mer i naturen är inte en kostnad, utan en investering i stärkt folkhälsa, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.
Kristina Ljungros, generalsekreterare, Friluftsfrämjandet 
Maria Ros Hjelm, generalsekreterare, Svenska Turistföreningen
En konsekvens av den sänkta budgeten är att bidragen för information om allemansrätten nu helt sätts på paus, trots att markägare efterfrågar tydligare information om allemansrätten till besökare. Likaså blir det inga nya kommunala naturvårdsprojekt, så kallade LONA, riktade till friluftsliv och folkhälsa då pengarna saknas i årets budget. Under 2010-talet har nästan alla kommuner genomfört minst ett LONA-projekt och en extern utvärdering visar att bidragen ”i hög grad gynnar friluftslivet” och ”varit avgörande” för att även mindre kommuner ska bedriva naturvård och utveckla friluftslivet.
– LONA utgör en katalysator för kommunernas arbete med attraktiv tätortsnära natur och skapar förutsättningar för friluftsliv även i mindre kommuner. Till nästa års budget borde regeringen säkerställa denna finansiering, säger Kristina Ljungros, generalsekreterare på Friluftsfrämjandet.
– Det samhällsekonomiska värdet av friluftsliv i Sverige beräknas uppgå till närmare 100 miljarder kronor årligen. De nedskärningar som nu görs i friluftssverige riskerar att ge negativa ekonomiska effekter i stället för de positiva effekter som hade kunnat skapas, säger Maria Ros Hjelm, generalsekreterare på Svenska Turistföreningen i ett pressmeddelande.
