”Från 2 439 kronor per invånare i Jokkmokk till inte en enda krona i flera kommuner”

I söndags var det val även till kommuner och regioner. För många kommuner är besöksnäringen något av en basnäring. Regionerna förknippar vi med sjukvård, men de får också en allt starkare roll i att marknadsföra sin region för besökare.

Men hur mycket man spenderar på området varierar starkt. Från 2 439 kronor per invånare i Jokkmokk till inte en enda krona i flera kommuner.

Siffrorna i tabellen längst ner i aritkeln är ett genomsnitt av kommunernas satsningar under de tre åren före pandemin, 2017–2019. 

Flera av kommunerna i topp har marknader som drar till sig besökare, som anrika Jokkmokks marknad som under pandemin ställts in i två år.

”Av mellanstora kommuner är det Kalmar som satsar mest, följt av Skellefteå och Skövde”

Där liksom i flera andra kommuner i Norrbotten och Västerbotten, som Åsele, Malå och Vilhelmina är kommunerna medaktörer och medfinansiärer i de lokala marknaderna.

Jokkmokk och Arvidsjaur tillhör de som satsar mest, men också drar in störst intäkter på turism och besökare. Till Arvidsjaur, men också Arjeplog och Älvsbyn, kommer de stora biltillverkarna för att testa sina bilar under vinterförhållanden. 

Av mellanstora kommuner är det Kalmar som satsar mest, följt av Skellefteå och Skövde. Bland större kommuner toppar Linköping, och av storstäderna är det Göteborg.

En göteborgare bidrar med 527 kronor per år till turismen, en stockholmare med 60 kronor och en malmöbo med 127 kronor. 

Lasse Johansson (S) är ordförande i storsatsande Destination Kalmar.

– Vi har en rejäl och medveten strategi för besöksnäringen. I destinationsbolaget finns ansvaret för turistcentret med ansvaret för värdskap och kommunikation, gästhamn, ställplatser för husbilar, hur vi tar emot kryssningar, ja hela värdskapet för kommunen, säger han.

– Där finns också Kalmar slott som snittar på 100 000-150 000 besökare årligen. Och hela evenemangsbiten med stadsfester, idrott och annat. 

Ett av evenemangen är Iron Man, triahtontävlingen som man räknat ut ett normalår ger 40 miljoner till staden i intäkter.

– Vi satsar en hel del på att marknadsföra oss. Kalmar har blivit en besöksort. Vi har haft fullt på hotellen i princip varje sommar. Och det betyder att skattepengarna trillar in, säger Lasse Johansson, som många känner igen som tidigare elitspelare i Kalmar FF.

De vill också växa på möten och konferenser. Med en nystartad Convention Bureau vill de locka till sig även möten i storleksklassen 350–700 personer. Fler än så blir knepigt.

– Vi vill ha hit möten och konferenser. Men då behöver vi fler hotellrum. 

Det planerade så kallade ”Foppahotellet” i Ölandshamnen ser däremot inte ut att bli av.

– Men två andra hotellprojekt på gång. Det behöver vi. 

En undersökning som SKR, Sveriges kommuner och regioner, gjorde 2018 visar att 62 procent av kommunerna säger att frågor om turism och besöksnäringen har fått större prioritet.

Karlsborg med strax under 7 000 invånare ligger på östra sidan av Vättern där Göta kanal tar vid igen efter Vätternöverfarten. En liten kommun, fast med ”allsvensk” plats på listan. 

För dem var svemestrandet under pandemin guld värt.

– Vi såg en stark ökning under pandemiåren. Under 2021 ökade hotellnätterna markant. Och även i år har det sett bra ut. Folk kommer tillbaka, säger Catarina Davidsson kommunstyrelsens ordförande (C) i Karlsborg.

– Vi har sagt att vi ska satsa ännu mer på besöksnäringen. Inte bara för att få besökare utifrån, utan också för våra egna invånare i kommunen. Det finns många fina platser att besöka i kommunen, säger hon.

Vilka? Jo, Göta kanal, Karlsborgs fästning (Karlsborg skulle bli landets reservhuvudstad i krigstid) och så har de 32 mil strand, vilket ger många badmöjligheter. Och Forsviks bruk, där förutom bruksmiljön även finns Skaraborgs Musikal- och Filmakademi.

– Vi ska höja Forsvik till ett kulturcenter, och det var återkommande föreställningar där i somras.

– Vi har även ett samarbete Laxå, Askersund och Töreboda om att utveckla besöksnäringen med naturturism i Tiveden, säger Catarina Davidsson.

Jokkmokk i Norrbotten är en ännu mindre kommun med 4 700 invånare, men till ytan Sveriges näst största (efter Kiruna). De är också de som satsar mest på besöksnäringen. I runda slängar får de tillbaka en av två satsade kronor i direkta kommunala intäkter. Men betydelsen är större än så.

– Vi bedömer att det lokala näringslivet får valuta för pengarna. Vi jobbar aktivt för att det ska komma fler besökare, som bor och konsumerar i Jokkmokk. Det är viktigt för det lokala näringslivet, säger Robert Bernhardsson, kommunstyrelsens ordförande (S).

Turister på semester är en målgrupp. Men han pekar ut en annan målgrupp som är lika viktig.

– Vi har många entreprenörer som jobbar veckovis i Jokkmokk som också dra upp antalet besökare utanför turistsäsongen. Turisterna som sådana är viktiga. Entreprenörsboendet spelar en stor roll när det normalt är lågsäsong.

– Man pratar ibland om att ”fly-in-fly-out” inte bidrar, men det bidrar till konsumtionen och har positiv påverkan. Arvidsjaur ser samma sak med testkörningarna och nu den militära expansionen, säger han.

Och så naturligtvis Jokkmokks marknad. I februari 2023 blir det första riktiga marknaden på två år.

– Även om de flesta kommer från närområdet ger det också många besökare utifrån. 2019 hade vi 51 000 besökare och det har en betydande påverkan.

Det hetaste politiska frågan i Jokkmokk handlar delvis också om turism. Beowulf Mining  vill öppna en gruvbrytning i Kallak, knappt fem mil väster om Jokkmokk. Enligt FN skulle det hota miljön och köra över samernas rättigheter, och riskera världsarvet Laponia. 

I mars fick näringsminister (och turismminister) Karl-Petter Thorwaldsson motta 70 000 namnunderskrifter från hela världen mot gruvan. Men regeringen har gett ett första klartecken.

Kommunalrådet Robert Bernhardsson (S) har länge varit för en gruva i Kallak. Det handlar om 200–300 jobb och en massa skatteintäkter.

– Vi är Sveriges näst största kommun till ytan. Kiruna har både stark gruvnäring och stark turismnäring. Vi ska inte behöva välja det ena eller andra. Och många här jobbar redan i malmfälten i Gällivare.

Bland de utländska turisterna finns en dominerade grupp: norrmän.

– 93 procent av bokningar på vår camping är norrmän. Vi satsar på badmöjligheter, utomhuspooler och rutschbana. Norska familjer står för 93 procent av bokningar på campingen. De bor i veckor på campingen. Och barnen har trevligt. 

Den svenska kommun som satsar mest på turism har så här långt haft ett bra år.

– Vi bedömer vi haft rekordsommar 2022. Svenskar som svemestrar kommer och norrmännen har kommit tillbaka. Och entreprenörerna kommer under turismens lågsäsong. Jo, vi har haft en succésommar, säger Robert Bernhardsson.