”Vi räknar med att inflationstoppen nås under det fjärde kvartalet i år”
Hushållen står inför en kostnadschock, med stigande inflation och prisökningar. Så här långt har ändå svensk tillväxt överraskat positivt, konstaterar man i konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.
─ Men nu räknar vi med en tydlig inbromsning i spåren av den höga inflationen, snabbt stigande ränteutgifter och hushållens försämrade köpkraft. De höga energipriserna gör ont i hushållen, säger Swedbanks chefekonom Mattias Persson.
Prognosen för den svenska tillväxten 2023 revideras ner till 0,4 procent i år jämfört med den tidigare prognosen på 2,3 procent, från april och till 1,5 procent 2024.
─ Vi räknar med att inflationstoppen nås under det fjärde kvartalet i år. Den kraftiga och nu breda uppgången i inflationen tvingar troligen Riksbanken att strama åt penningpolitiken betydligt i närtid, säger Mattias Persson.
Swedbanks prognos är att Riksbanken höjer styrräntan till 1,5 procent vid septembermötet och att styrräntan sedan höjs till och med februari 2023 och då ligger på 2,25 procent.
─ Vi ser vändningen under våren 2024. Då väntas Riksbanken sänka styrräntan med 25 räntepunkter till 2 procent, säger Mattias Persson.
”I juli tog inflationen ett steg tillbaka med en årstakt på 8,0 procent, men nya ökningar ligger av allt att döma i korten”
Om tre veckor är det val, och Swedbank ser behov av att nästa regering för en finanspolitik som stöttar ”lagom” – utan att elda på.
─ Finanspolitiken behöver hitta balansen mellan att stötta hushållen och företagen och samtidigt begränsa stimulanserna. Reformer och investeringar som höjer tillväxtkraften i ekonomin vore bra, men vallöften om sänkta elpriser genom sänkta skatter eller pristak duggar tätt och det finns en risk att finanspolitiken snarare stjälper än hjälper, säger Mattias Persson.
I juli tog inflationen ett steg tillbaka med en årstakt på 8,0 procent, men nya ökningar ligger av allt att döma i korten. Inflationen påverkas fortfarande av pandemin och kriget i Ukraina.
Företagens höga kostnader för transport och insatsvaror sätter avtryck,
liksom högre importpriser från den svaga kronan. Inflationstrycket har breddats bortom energi samt livsmedel och såväl varu- och tjänstepriserna justeras .
Dessutom kan de högre löneökningar som krävs som kompensation i avtalsrörelsen från och med 2023 öka inflationen. Löner utgör en stor utgiftspost inom bland annat tjänstesektorn som dras med knappa vinstmarginaler.
Återhämtningen inleds först under loppet av 2024 när inflationen faller tillbaka och hushållens köpkraft förbättras igen. Den höga inflationen har än så länge främst satt sina spår i en svagare detaljhandel medan tjänstekonsumtionen i linje med vår förväntan utvecklats starkt. Detta eftersom hushållen har passat på att nyttja tjänster som nöjen, resor och hotell och restaurangbesök när så gott som inga pandemirestriktioner funnits kvar. Swedbank räknar dock med att hushållen även drar ner på sin nöjeskonsumtion framöver.
Arbetslösheten har sedan juni 2021 sjunkit från 9,2 till 7,7 procent. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög. Både antalet nyanmälda lediga platser hos Arbetsförmedlingen och företagens anställningsplaner ligger på historiskt höga nivåer, samtidigt som en stor andel av företagen rapporterar om arbetskraftsbrist.
Men en sämre hushållsekonomi kommer påverka tjänstekonsumtionen negativt, bland annat lär restaurang- och hotellbesöken minska. Samtidigt har tjänstesektorn haft svårt att återanställa personal som förlorades under pandemin vilket talar för att risken för övertalighet är begränsad, konstaterar Swedbank.