“2030 ska vi ha 100 procent SAF på alla våra inrikeslinjer”

Jag träffar BRA:s grundare och ägare Per G. Braathen på flygbolagets nya huvudkontor i en nybyggd fastighet ett stenkast från Bromma flygfält. Från den stora terrassen har man suverän utsikt över planen som lyfter och landar. Just denna dag är speciellt eftersom man testar att flyga med 100 procent SAF (sustainable aviation fuel) för första gången någonsin i tankarna. Flygresan utan passagerare går bra och när planet landar applåderar de inbjudna gästerna: politiker, journalister, samarbetspartner och förstås medarbetare på BRA flyg. 

Detta är en världshändelse enligt flera talare dagens seminarium, bland annat Transportföretagens entusiastiske Fredrik Kämpfe. 

Dock lyser bland annat SVT och SR med sin frånvaro. De stora medierna i Sverige uppfattar inte den världsunika händelsen. I branschmedia har det dock blivit en stor nyhet.

På det nya kontoret arbetar för närvarande 70 medarbetare. Det är en stor ökning, under pandemin genomgick BRA en rekonstruktion och var under en period nere på knappt 20 medarbetare. Före pandemin gjordes en stor förändring i flygplansflottan. Borta är jetplanen och istället består flottan av 12 ATR-maskiner. Att flyga mellan Malmö och Stockholm tar numera tio minuter längre tid, men utsläppen är mindre och med mer SAF i tankarna blir de ännu lägre. 

Bolaget trafikerar i sommar ett tjugotal linjer, samma nästan mängd som före pandemin enligt vd Ulrika Matsgård. 

Och hon ser tillväxt, i höst kommer ytterligare två propellerplan och nästa sommar börjar nästa kapitel för bolaget. BRA flyg ska samarbeta med Ving och har skrivit ett avtal som löper över tre år och ska dra in 2 miljarder. För att klara detta uppdrag ska man införskaffa fem Airbus A319 med ungefär 145 stolar. BRA:s Vinguppdrag kommer att bli ett nytt flygbolag inom Braathensfamiljen. Uppdraget blir ett stort charterpaket med linjer från Norden till medelhavet. Man tar över befintliga linjer, men Ving startar även nya linjer som ingår i programmet BRA ska flyga. 

– Det har räckt med fyra plan, men jag vet att det alltid händer något och då är det bra att ha ett flygplan i reserv, säger Per G. Braathen när vi lämnar den stora gruppen och sitter en halvtimme på hans kontor. På helgerna kommer man att flyga charterresenärer för Ving och på vardagarna blir det linjetrafik mellan de stora destinationerna i Sverige. Nordiska plan och nordisk personal ombord är viktigt for charterkunderna

Planen är att BRA ska komplettera sin affär med fler uppdrag som det för Ving, alltså fler plan än de planerade fem jetplanen. Men grunden är fortfarande regionala flyglinjer i Sverige med Bromma som nav. 

Nyligen skrev Expressens politiske krönikör Viktor Barth-Kron en rolig iakttagelse om flyget i Sverige. Hans tes var att flyget lever i två verkligheter. I den ena kommer det hela tiden utredningar som säger att Bromma flygplats ska läggas ner och att Arlanda ska byggas ut och bli Nordens ledande flygplats. I den andra satsats det miljarder på Bromma flygplats, på senare tid har man fått en ny ankomsthall för en miljard, en ombyggd avgångshall och spårvagnsförbindelse som gör att man är inne på Stureplan inom en halvtimme från det att ens plan har landat på betongen. 

Samtidigt är Arlanda ett förvirrat kaos och den passagerare som är ute ur flygplatsen inom en halvtimme kan jämföra bedriften med att vinna på Lotto. 

Per G.Braathen lever i den senare verkligheten. 

– Jag har sagt till dig många gånger: Bromma kommer aldrig att stänga. Men det är bra att de har tagit vår vision att göra Bromma till en hub för SAF. Men jag förstår inte varför de ska sluta 2035 och inte 2038. Det finns ingen förklaring i utredningen. Bromma kommer att stänga först när Arlanda kan ta emot vår trafik. Och vår trafik kommer att ändras kraftigt. Det kommer att bli mindre flygplan. När elflyget kommer blir det kabiner med bara 20 stolar. Det kommer att förstöra flödet på Arlanda fullständigt. Bromma kan inte stänga förrän man vet vad ny teknologi kommer att skapa för nya trafikströmmar, säger Per G. Braathen.

Det finns dock två stora problem med SAF. Priset är ungefär fyra gånger vanligt flygbränsle och utbudet är begränsat minst sagt. 

– Det finns ingen kommersiell marknad för SAF än, säger Per G. Braathen. Han vill inte säga vad priset på en liter SAF är.

– Men det kostar 150 kronor extra om du som resenär vill åka med 50 procent SAF. Det gör du i bokningen, det finns en biljett. 

Hur många företag har ni fått med på detta? 

– Jag vill inte ge dig en siffra. Vi är precis i början. Men det blir svårt för bolag att inte köpa SAF. Alla svenska företag har aggressiva hållbarhetsmål. De vill bli bättre. Då är det omöjligt att säga nej till en SAF-biljett och spara 150 kronor. Det är vår hypotes. Vi ser nu att många företag tecknar detta. När SAF är en ancillary kan du komma undan, men inte när det är en biljett. SAF-biljetten är tillgänglig på alla resebyråer och i all distribution. 2030 ska vi ha 100 procent SAF på alla våra inrikeslinjer.

Finns det SAF så det räcker till er? 

– Vi är så små att vi får alltid tag i bränsle. Men produktionen måste komma igång i större skala. I tillägg till Neste är ST1 och Preem är på gång. Raffinaderier måste byggas om. Det blir så när det kommer så många elbilar.

“Räkna antalet städer du kan flyga från Gotland till Sverige inom en radie av 50 mil. Alla kommer att få ny linje med elflyg”

Målet för flygbolaget BRA är att hitta fler sidoben som uppdraget för Ving. I sammanhanget är BRA ett mycket litet flygbolag och affärsmodellen att “bara” flyga regionalt i Norden räcker inte. Satsningen på hållbarhet är genuin och samtidigt en överlevnadsfråga. 

Målet är förstås att mota spöket flygskam i grind. 

De företag som säger sig värna miljön vill Per G. Braathen att teckna långa avtal med och få dem att sluta med egeninitierad klimatkompensation. Det senare är ofta ett slag i luften och hjälper inte flygindustrin i Sverige. 

Nästa steg är förstås elflyg. Norr om Göteborg håller det nybildade bolaget HEART aerospace på att utveckla till elplan med 19 stolar som ska kunna flyga i 50 minuter. Det kommer inte att kunna slå ut det befintliga flygets linjer, men kommer att leda till MER flygresande är Per G. Braaten övertygad om. 

– Det kommer att skapa nya linjer. Räkna antalet städer du kan flyga från Gotland till Sverige inom en radie av 50 mil. Alla kommer att få ny linje med elflyg. Det förstår inte politikerna, nya tekniska möjligheter skapar nya förutsättningar och affärsmöjligheter. 

När är elflyget här?

– 2026 kan vi flyga elflyg. 

Är det HEART som kommer att göra det? 

– Det vet jag inte, men just nu hälls det in mycket pengar i elflyg. 

De nya linjerna kommer alltså inte ersätta existerande utan skapa nya trafikströmmar. 

“Jens (Scandics vd Jens Mathiesen) och ledningen gör ett fantastiskt jobb”

Per G. Braathen är inte bara ägare av ett flygbolag, han är också styrelseordförande i Nordens största hotellbolag Scandic med 280 hotell över stora delar av Norden och några få i Tyskland. För en dryg vecka sedan deklarerade Petter Stordalens ägare av Nordic Choice som är Nordens andra största hotellbolag att man byter namn till Strawberry. Samma namn som återfinns i Stordalens fastighets- och ägarbolag. I ett pressmeddelande står “under de kommande 10 åren ska hotellkoncernen dubbla antalet hotell samt utvidga fördelarna och tjänsterna som ingår i lojalitetsprogrammet. Ambitionen är att skapa ett ekosystem av egna varumärken och externa partners som erbjuder upplevelser i Norden.” 

Idag har Petter Stordalens privatägda koncernen 240 hotell. 

En fördubbling innebär alltså en massiv utbyggnad. 

På en marknad där många hotell redan idag har det tufft och med en beläggning ofta ligger på under 50 procent i lågsäsong.

– Jag önskar honom lycka till. Jag uppskattar konkurrens. Men hur det ska gå till hoppas jag att han har koll på. 

Hur ska Scandic ska svara vill Per G. Braathen inte svara på – nu. 

– Vi har precis haft vårt årliga strategimöte med ledningen, vår strategi är god. Jag noterar att ingen skrivit om att den enda anledningen till Nordic Choice byter namn troligen är att man inte längre vill betala franchiseavgift till Choice i USA. Jag gissar att avtalet går ut 2023, säger Per G. Braathen roat.

Han är mycket nöjd med Scandics utveckling de senaste månaderna. Förra veckan kom en omvänd vinstvarning och det är fullsatt på de flesta Scandic-hotell i sommar.

– Jens (Scandics vd Jens Mathiesen) och ledningen gör ett fantastiskt jobb. Vi har gått från extremt låg volym i februari till helt fullt just nu. Det är en kapacitets game. Det är fler gäster än vi trodde. Scandic har samma utmaningar som ute på Arlanda. Det är fullt på alla hotell och ändå är det inget kaos som på Arlanda!! 

Vi lämnar kontoret och går ut på terrassen och tittar på när flygplanet med SAF landar perfekt på Brommas landningsbanan. Under tiden vi väntar taxar två privatjet ut från sin hangar och upp i luften. Det är interkontinentala maskiner med tre jetmotor. När de väntar på startsignal i cirka 30 minuter släpper de ut lika mycket Co2 som en ATR gör på en hel resa mellan Stockholm och Göteborg. 

Om Swedavia menade allvar med sin vision om nollutsläpp borde denna korta taxning ske med eldrivna push back-traktorer och ha nollutsläpp.

Men som sagt. 

Flyget i Sverige lever hela tiden i två parallella världar.   

Fakta

• Per G. Braathen är en av reseindustrins mäktigaste personer i Norden. Han är ägare av BRA flyg, resebyrån Ticket, researrangören Escape, en djurpark i Norge som under 2020 hade mer än 900 000 besökare och styrelseordförande i Scandic. 
• Hans affärsverksamhet kan trattas ner i två ben: flyg och övrig turism. 
• När Travel News gjorde en genomgång av hans verksamhet 2017 hittade vi 46 helägda bolag varav 5 på Malta. Per G Braathen är majoritetsägare och har delat ut resten av ägandet till sina tre barn: Eline, Ida och Peer. 
• Före corona beräknades värdet av hans verksamhet till minst 2,7 miljarder NOK enligt den norska affärstidningen Kapitals senaste lista.