”En faktor saknades i december: ett krig i Europa”
Vad kan gå fel 2022? Det undrade de ekonomiska bedömarna inför senaste årsskiftet. Jo, ett bakslag i smittspridningen och nya restriktioner. Hotet om inflation och högre räntor fanns där. Svagare utveckling i Kinas ekonomi likaså. Där fanns också risken för politisk oro i Europa i presidentvalet i Frankrike och fortsättningen av Brexit.
En faktor saknades i december: ett krig i Europa.
”Konsekvenserna kan bli stora för Sverige och världsekonomin på sikt”, sa näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson på en pressbrefing i dag, men konstaterade samtidigt att de kortsiktiga ekonomiska effekterna inte bedöms som stora. Handeln med Ryssland svarar bara för 1,3 procent av Sveriges export.
”Ur ett finansiellt perspektiv är likheterna mellan Ukraina-chocken och Covid-chocken för två år sedan anmärkningsvärt stora”
Samtidigt varnade Swedbank för högre inflation och lägre tillväxt:
”Kriget riskerar att bidra till såväl högre inflation som lägre tillväxt i Sverige och omvärlden. Effekterna på räntor på sikt är oklara men svenska statsräntor har fallit sedan Rysslands invasion påbörjades”, konstaterar Swedbank i sin macroanalys i dag. De tror att Riksbanken höjer räntan i november, vilket lyfter svenska korträntor senare i år. Och de bundna bolåneräntorna stiger redan.
”Ur ett finansiellt perspektiv är likheterna mellan Ukraina-chocken och Covid-chocken för två år sedan anmärkningsvärt stora. Till att börja med träffar de värst samma branscher. Det är fruktansvärda nyheter för alla som är inblandade i resor eller turism”, skriver John Authers, senior marknadsanalytiker på Bloomberg.
För den globala turismen förstärks problemet av att Kina, som står för cirka 20 procent av den globala turismen, fortfarande har en Covid Zero-strategi som i praktiken utesluter turistresor utomlands.
2018 spenderade kinesiska turister 277 miljarder dollar utomlands, och 2019 spenderade de 255 miljarder dollar. Nu tror bedömare att Kina kommer att behålla sina restriktioner året ut. I Sverige var Kina 2019 sjunde största land bland utländska besökare.
Tyska Lufthansa var det första av de större bolagen att presentera sitt årsresultat efter krigsutbrottet och de betonar att kriget förmörkar förhoppningarna om en återhämtning efter coronapandemin. Till det kommer ökade flygbränslepriser och kostnader för att lägga om flygrutterna till Asien. Förlusterna 2021 blev en tredjedel av de under 2020, men nu är framtiden oviss:
”Stor osäkerhet kring den dramatiska utvecklingen i Ukraina och de ekonomiska och geopolitiska konsekvenserna av konflikten, liksom osäkerhet om utvecklingen av pandemin, omöjliggör detaljer i en finansiell framtidsanalys”, skriver de.
Lufthansaaktien har sjunkit 14 procent sedan krigsutbrottet.
Samtidigt har den italienska regeringen inlett processen att sälja sitt statliga flygbolag ITA, Italia Trasporto Aereo, efterföljaren till det konkursade Alitalia. Ett konsortium med rederiet MSC Mediterranean Shipping och Lufthansa ska vara beredda att överta bolaget.
John Authers, på Bloomberg, undrar över vad krigsrestriktionerna kan innebära på sikt: ”Om Ryssland intar Kiev, avsätter president Zelenskiy och sedan upphör med attackerna, kommer sanktionerna fortsätta på obestämd tid?”. Han påpekar också sårbarheten i en globaliserad ekonomi:
”För bara två veckor sedan fick blockaden av kanadensiska lastbilschaufförer massor av rubriker och fick en allvarlig ekonomisk inverkan i både USA och Kanada. Det är inte svårt att orsaka skador i en sammankopplad, ”just-in-time” värld, och det är inte bara nationer som kan göra det”.
