Stämningen var nästan euforiskt i Öresundshuset vid Donners plats i Visby den här onsdagen den 5 juli 2017. Strax efter 10.00 började de statliga förhandlingspersonerna HG Wessberg och Catharina Håkansson Boman, presentera stora delar av Sverigeförhandlingens kommande slutförslag.
Fredrik Reinfeldts förre statssekreterare, HG Wessberg (M), och Maud Olofsson tidigare statssekreterare, Catharina Håkansson Boman (C), verkade ha fått med sig sju riksdagspartier, sex regioner och 20 kommuner på en höghastighetsjärnväg mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö.
Vägen låg öppen för att lämna ifrån sig slutrapporten i december 2017. De fyra allianspartierna hade tvärvänt i valet 2014 och ville nu ha höghastighetståg, de rödgröna hade haft det som valfråga redan 2010.
− Höghastighetsjärnvägen är vår största infrastruktursatsning på 150 år och en nödvändig satsning. Med lånefinansiering kan järnvägen byggas ut snabbt, vilket är en förutsättning för att få ut alla samhällsnyttor och klimateffekter. Då riskerar vi heller inte att under lång tid tränga ut andra angelägna infrastrukturinvesteringar, sa HG Wessberg då.
Nio månader senare avled han efter en tids sjukdom.
Någonstans längst vägen har också det som alla tycktes överens om i juli 2017 gått förlorat.
Plötsligt var tre av fyra allianspartier emot höghastighetsjärnvägen. ”För dyrt”, tyckte M, L och KD men inte Centerpartiet.
I Visby 2017 var de flesta överens om att två sträckor skulle prioriteras högst i utbyggnaden: Ostlänken mellan Järna och Linköping och Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås.
Den senare är en av de mest belastade pendlingssträckorna i Sverige, med 1 400 bussar per dygn.
De passerar genom Härryda kommun, sydost om Göteborg, som har runt 39 000 invånare och Mölnlycke som centralort. Mest känt är kanske ändå kommunen för att Göteborgsområdets flygplats, Landvetter, ligger där. På kommunens hemsida skriver de kaxigt om sig själva: ”Härryda – här vågar vi”. Och de anger sina ledord till: mod, nytänkande, handlingskraft.
Men plötsligt har Härryda kommun ändrat sig om utbyggnaden och satt hinder i vägen för nya stambanor.
I nationella planen för investeringar 2022–2033 skriver Trafikverket: ”Eftersom Härryda kommun har meddelat att de inte avser att medverka i det fortsatta planarbetet gällande nya stambanor för höghastighetståg saknas i nuläget förutsättningar att gå vidare i delar av pågående planläggningsprocess för Göteborg–Borås”.
Sträckan Göteborg–Borås försenas med minst tre år, konstaterar de.
Kostnaden för nya stambanor har beräknats till allt från 150 till 325 miljarder, men nu tror Trafikverket de går att bygga för 260 miljarder kronor. Det går att pressa till 205 miljarder, konstaterade Skanska i en studie tidigare i höst. De första etapperna i utbyggnaden får i Trafikverkets förslag 104 miljarder.
I Trafikverkets senaste förslag till nya stambanor finns stopp vid Landvetter flygplats och två förslag för stopp i Mölnlycke – ett söder om Mölnlycke och ett i en bergstunnel under Mölnlycke.
Men Härryda kommun tycker inget av alternativen är bra och vill att Trafikverket ska gå tillbaka till ett äldre förslag där utbyggnaden var kopplad till pendel- och regiontåg med stopp i centrala Mölnlycke.
Per Vorberg (M) ordförande i kommunstyrelsen i Härryda säger till Göteborgs-Posten att, han tycker det är synd att planerna pausas och nu försenas ytterligare.
– Det är jätteolyckligt, men det har ju hänt förr. Det är olyckligt att de inte vill att Härrydaborna ska få ta del av en ny bana för regionaltrafik. Vi måste stå upp för våra medborgare, det är vårt uppdrag, säger han i G-P.
Ofta kommer kritiken vid tågförseningar om bristande information om orsaken. Den här (minst) treåriga tågförseningen vet vi i alla fall vad den beror på.
