En Arlandaförhandling behövs nu, är budskapet från Sigtuna kommun där Arlandaområdet i särklass är den största arbetsgivaren. Mer än var tionde invånare i kommunen har sin arbetsplats på flygplatsen eller i anslutande service som hotell, restauranger eller logistik.
Mallen till hur det skulle gå till finns, menar Olov Holst, i Stockholmsförhandlingen, där staten, regionen, kommunerna och myndigheter samlades i en förhandling om utbyggnad av tunnelbanan och annan infrastruktur i Stockholmsregionen. Kommunerna fick löften om infrastruktur med motlöften om bostadsbyggande och viss medfinansiering.
Samma modell fanns i Sverigeförhandlingen som handlade om utbyggnad av spår för höghastighetståg. Båda leddes av en moderat, Fredrik Reinfeldts tidigare statssekreterare HG Wessberg.
Sigtuna hör till en av de tre kommuner som såg störst ökning av arbetslösheten under coronakrisen.
– 98-99 procent av trafiken på Arlanda försvann. Vi gjorde liknelsen med en bruksort där bruket lades ned och vi låg i topp av arbetslösheten. En stor del av problemet var att det var instegsjobben som försvann. Även utan utbildning eller språkkunskaper har du kunnat få jobb som städare eller diskare, men nu försvann de jobben snabbt, säger Olov Holst.
Sigtuna är verkligen en ”bruksort”. Arlandaområdet sysselsatte före pandemin 25 000 personer. Och 6 000 – 8 000 av dem bor i Sigtuna.
– Vi är extremt beroende av Arlanda och de jobb flygplatsen skapar. Men även Knivsta, Upplands Väsby och Vallentuna har en hög andel som arbetar där.
Men nu handlar det inte bara om Sigtunas framtid, utan även hela stockholmsregionens och Sveriges, menar Olov Holst. I den egna kommunen håller de på med nästa långsiktiga översiktsplan. Där finns mark reserverad för en fjärde rullbana på Arlanda, liksom yta för Arlanda stads utbyggnad både väster och öster om E4:an.
– Vi planerar vi också för 10 000 – 15 000 nya bostäder. Till stor del handlar det om ett nytt stort bostadsområde som binder ihop Märsta och Arlandaområdet, säger han.
Men då måste också staten svara upp med infrastruktur. I dag smalnar E4:an av från tre till två körfält – ironiskt nog vid den kommundel i Upplands Väsby som heter Bredden.
– Vi måste ha en utbyggnad av E4:an till tre filer. I dag passerar 100 000 fordon dagligen förbi Arlanda. Vi behöver också bygga ut Ostkustbanan och få bättre förbindelser mellan Märsta och Arlanda.
Arlandas framtid hänger ju också på vad som händer med Brommas. Ska man stänga där?
– Ja. Men då måste man lösa infrastrukturfrågorna. Väg-, järnvägs- och busskapaciteten måste lösas. Och ska man bredda E4:an, som Trafikverket också vill, så är det en process på 10–15 år. Så besluten måste tas nu.
Han tycker också att staten borde köpa ut A-Train med australiensiska och kinesiska ägare från Arlandabanan för att få en annan prisbild på Arlanda Express-resorna och få bort konkurrensklausulen där SL-passagerare får betala en ”stationsavgift” på 120 kronor om de vill in på Arlanda.
Som moderatpolitiker ger han sittande regering en känga:
– Vi vet att regeringens syn på flyget präglas av ett parti som knappt orkar över fyra procent i mätningarna [MP alltså]. Och det här är ett problem för Arlandas utveckling. Men vi är beredda att göra vad som krävs.
Fast samtidigt noterar han en svängning inom socialdemokraterna när det handlar om att låna till infrastrukturinvesteringar.
– Där har man efter S-kongressen flaggat för att det ska gå att låna utan att direktfinansiera i budgeten som i dag. Och det är helt nödvändigt, menar Olov Holst.
