Annons:

Premium

De eviga bråken om Bromma (och att Arlanda är för fjärran)

Bromma läggs ned. Det är nyheten som ingen riktigt tror på längre. För det har sagts så många gånger. Men inte hänt. Och Arlanda kunde hamnat på en helt annan plats och låg från början alldeles för långt bort. Text: Janne Sundling

Den går hit, den går dit och den startar på ett kick. Debatten om Brommas framtid är något av en evighetsmaskin och varje gång en slutpunkt syns så startar allt på nytt.

Och passagerarna har kommit och gått. Ibland många, ibland som under pandemin väldigt få. Många har varit anonyma, en hel del varit celibriteter från när och fjärran.

Den 6 mars 1964 var den 30-årige ryssen Jurij Gagarin en av passagerarna på Bromma. Vittberest på ett helt annat sätt än de andra resenärerna, han var ju första människan i rymden. 

En tioårig flicka vars far var aktiv i Sällskapet Sverige-Sovjetunionen fick välkomna Gagarin med en blomkvast. Han och den andre rymdresenären som klev av på Bromma, Valery Bykovsky, var kvällens hedersgäster på en kosmonautbal i Blå hallen i Stockholms stadshus.

Just det sambandet – mellan Bromma flygplats och stadshuset – är på många sätt evigt i historien om Bromma. När staten velat en sak med Bromma har staden velat något annat. Evigt är också förhållandet mellan lillebror Bromma och storebror Arlanda. 

Här är några av milstolparna och konflikterna runt Bromma och Arlanda:

1936: Att Bromma flygplats kunde byggas berodde till stor del på att det kunde ge beredskapsarbete åt arbetslösa byggnadsarbetare på statens bekostnad. Det kostade ändå 1,4 miljoner att anlägga (motsvarande 45 miljoner idag). Och det var AB Aerotransport (ABA) som i början stod för driften av fältet. 

1944: Statliga flygplatsutredningen föreslår först en storflygplats i Grillby i Uppland, sex mil från Stockholm. Senare ändrar de sig i mars 1945 till Väsby, tre mil från Stockholm, men landar slutförslaget i januari 1946 i placering vid Halmsjön, 47 km norr om Stockholm. De anser också att platsen bör väljas så flygplatsen på sikt kan få fyra banor. 

1946: Staten tar över Bromma och skriver ett 50-årigt avtal med Stockholms stad. Riksdagen beslutar att bygga en storflygplats i stockholmsområdet och tar ett principbeslut om att det ska placeras vid Halmsjön (nuvarande Arlanda).

1954: Banan som byggts vid Halmsjön förklaras för obrukbar och farlig, och platsen anses ligga för långt från Stockholm. En utredning ska se över planerna.

1956: Storflygplatsberedningen föreslår en placering i Jordbro söder om Stockholm i stället för Halmsjön.

1958: Nordvalla bör den nya storflygplatsen heta enligt en tävling om att namnge flygplatsen. Laborator Gustaf Sandberg i Uppsala har kommit med förslaget.

Andra förslag som inkommit är Stocklunda, Lunda, Attunda, Altuna och Tingsta.

Ortnamnsforskaren Lars Hellberg i Uppsala är skeptisk till namnet och tycker det borde vara Arland (inte Arlanda!), säger han till DN.

1957: Jordbro överges, istället presenterar Flygplatskommittén Skå-Edeby på Svartsjölandet på Mälaröarna som nytt alternativ. SAS vill att Bromma byggs ut i stället för en storflygplats på Halmsjön (Arlanda). Ett annat förslag är en kombination av Bromma och Barkarby. En riksdagsledamot vill att SAS snarast ska utreda att använda kombinationen flygplan och helikopter för att transporten från Halmsjön till stadens centrum ska kunna ske på tio minuter.

”Sett mot bakgrunden av de senaste årens utveckling framstår Halmsjön nu som ett misstag, ett misstag som om det fullföljdes skulle leda till obotlig skada för trafikflyget”, förklarar SAS-chefen Henning Throne-Holst samma år.

1960: Den 2 april landar första planet i ordinarie trafik, en DC-8:a, på Arlanda

Från juni utgår mer av utrikestrafiken från Arlanda.

1962: SAS utrikestrafik flyttas helt till Arlanda. 

1969: SAS flyttar även sin inrikestrafik från Bromma till Arlanda.

1972: F18 i Tullinge läggs ner i juli.

1974: F8 i Barkarby läggs ned i juni.

1977: Ett flygplan störtar på en parkeringsplats i Kälvesta i närheten av Bromma. Över 20 människor dog i olyckan, som leder till kritik mot placeringen nära bebyggelse.

1980: Partiledardebatt i riksdagen den 18 december och Bromma blir föremål för en attack på M-ledaren (och kommunikationsministern) Ulf Adelsohn från S-ledaren Olof Palme har reagerat på att kommunikationsminister sagt att skälet till att Palme röstade mot jetflyg på Bromma flygfält skulle vara risken att värdet på radhuset i Vällingby kunde gå upp utan flyg. ”Det brukar kunna bli ganska hårda tag i debatterna här i riksdagen. Men vi har också en viss förmåga att hålla rent. Jag har ett intryck av att herr Adelsohn är något av en främmande fågel i vår krets”. 

Riksdagen hade tidigare samma år beslutat att flytta inrikesflyget till Arlanda 

1982: Bygg en direktjärnväg mellan Stockholm och Arlanda, föreslår S i sitt krisprogram, och kan tänka sig att järnvägen drivs av ett privat bolag. Regeringen tillsätter i juni en utredningsman som ska kartlägga förutsättningarna att behålla Bromma flygplats. 

Den beslutar också om ny bullerbegränsning för Bromma. Stockholms stad vill arbeta för att helt ta bort allmänflyget från Bromma. Bråk mellan staten och Stockholms stad som vem som ska betala för förstärkt kollektivtrafik till Arlanda när allt inrikesflyg flyttas dit hösten 1983.

1983: Stockholm behöver två flygplatser och bäst är att behålla Bromma så länge som möjligt, hävdar Luftfartsverket. Enda realistiska alternativet är en sekundärflygplats i Tullinge/F18 om Bromma läggs ned före 1990.

Sista inrikes reguljärflyget – efter 47 år – startar på kvällen den 2 oktober från Bromma med en Linjeflygs Fokker-28, med målet Umeå-Skellefteå med 56 passagerare. Intresserade kan för 100 kronor få flyga mellan Bromma och Arlanda. Plus ett plan på samma sträcka för särskilt inbjudna gäster. 

Norrlandsförbundet som i 20 år kämpat för att Bromma ska vara kvar erkänner att flytten av inrikesflyget till Arlanda gett positiva effekter. Linjeflygs marknadschef Caj Malmros (senare Vattenfestivalgeneral) säger däremot att för resenärerna blir den totala flygtiden längre på Arlanda.

1986: Riksdagsmajoriteten ställer sig i maj bakom beslutet att Bromma inte ska avvecklas på kort sikt. Det behövs enligt beslutet två flygplatser i Stockholmsregionen och är ännu för tidigt att avgöra hur lösningen till slut blir. Avsikten är Tullinge flygplats AB så småningom ska bli civil flygplats.

1986: Bromma fyller 50 med oviss framtid. SAS vd Jan Carlzon, Linjeflygs

Christer Magnusson, Luftfartsverkets chef Bengt A W Johansson säger samma sak:

”Bromma flygplats måste få vara kvar.” ”Arlanda är navet i svenskt flyg men vi vill slå vakt om Bromma som Stockholms andra flygplats”, menade Jan Carlzon.

1988: Tullinge ska ta över affärsflyget från Bromma och kommer även att få en viss reguljärtrafik, säger kommunikationsminister Sven Hulterström (S).

1988: Luftfartsverket riktar in sig på en ny storflygplats i Tullinge som kan bli Sveriges näst största flygplats. Fastighetsborgarrådet Monica Andersson (S) vill lägga ned flygplatsen för att bygga bostäder på Bromma. Finansborgarrådet Mats Hulth (S) har tidigare tyckt att det är ansvarslöst att lägga ner Bromma utan att ha klara alternativ.

1990: En majoritet i fullmäktige (S+V+C) i Stockholm beslutar 29 oktober att Bromma ska läggas ned när avtalet löper ut 1996. Enligt Mats Hulth (s) kan flygverksamheten på Bromma spridas ut på andra flygplatser i regionen, som Skavsta och Arlanda. Debatten pågick i tre timmar. Luften blev så tjock att Agneta Dreber (Stockholmspartiet) öppnade ett fönster för att vädra, men fönstret blåste sönder och borgarrådet Lennart Rydberg (fp) fick glassplitter över sig, men utan att skadas.

Lokala protester i Tullinge har skrämt de stora partierna i Botkyrka kommun så att de motsätter sig alternativet att utveckla Tullinge flygplats.

1990: Ett antal svenska storföretag förklarar sig villiga att bilda ett bolag med Luftfartsverket och Stockholm för att driva Bromma flygplats. Bara den får vara kvar.

1992: Nya borgerliga majoriteten Stockholm river upp beslutet från 1990 om Bromma. Ulf Adelsohn, nu landshövding i Stockholm och ordförande för Luftfartsverket, lanserar ett förslaget att flytta skolflyget till Tullinge för att ge plats åt reguljärflyget.

1994: Kort tid före valet i september tecknar majoriteten i Stockholms stad ett avtal med staten om förlängt tillstånd för Bromma till 2011.

1997: Koncessionsnämnden för miljöskydd beslutar att jettrafiken måste upphöra på Bromma, men S-regeringen upphäver beslutet. Kommunalrådet i Katrineholm, Maria Bengtsson (S) får utreda Brommas nedläggning. Året efter är hennes svar: tidigast 2001.

2000: Luftfartsverket tänker på egen hand utan att vänta på regeringens beslut starta förhandlingar med Sigtuna kommun om en fjärde bana på Arlanda flygplats. ”Det brådskar”, säger styrelseordföranden Ulf Adelsohn.  Näringsminister Björn Rosengren förklarar att Södertörn är otänkbart som plats för en ny flygplats. Alternativen är en fjärde bana på Arlanda, Bromma eller Skavsta, 

men flygplatsfrågan ska beredas vidare.

2002: Nytt maktskifte i Stockholm, och S+V+MP lovar verka för en snar nedläggning.

2003: Tredje banan på Arlanda öppnas.

2006: Återigen maktskifte i Stockholm. Det borgerliga styret förlänger Brommaavtalet till 2038.

2014: Nytt maktskifte i Stockholm, och S+V+MP+Fi-styret lovar nedstängning senast 2022. Nya S-regeringen tillsätter en ny utredningsperson i tidigare näringsminister Anders Sundström (S).

2016: Anders Sundström presenterar i april sin utredning ”Mer flyg och bostäder”. En nedstängning av Bromma kan ge plats åt runt 38 000 bostäder, men en förutsättning är en fjärde landningsbana på Arlanda, menar han.

2020: Swedavia gör bedömningen att Bromma bör läggas ned och trafiken flyttas till Arlanda.

2021: S+MP-regeringen anser att Bromma bör läggas ned och trafiken flyttas till Arlanda. Utser en ny utredare i april, Magnus Persson. I hans utredning bedöms att Bromma kan avvecklas tidigast 2025 och senast 2027. En majoritet i riksdagen säger att ett beslut om nedläggning måste tas genom riksdagsbeslut.