1. Lönsamheten
SAS främsta uppdrag är att tjäna pengar åt aktieägarna. Det har varit klent med det de senaste 15 åren, då ägarna i stället fått skjuta in 25 miljarder kronor. Nu har de diskonterat de senaste stöden och börsvärdet hankat sig upp till samma nivå som tillskottet, 14 miljarder. Men om SAS inte ska bli helt statsägt och avnoterat i framtiden måste en ny chef visa vägen till långsiktig lönsamhet och utdelning.
2. Kassan
I sitt försök att överleva pandemin har SAS skjutit kostnader framför sig och tagit varje chans till nya lån. Räntorna ska betalas och lånen amorteras. Kassaflödet i Q1 var skrämmande minus fem miljarder och då stod hoppet till att kunna stoppa blodflödet under en fullvaccinerad sommar fylld av ressugna kunder. Den nye chefen kommer, förhoppningsvis vaccinerad, till en bedrövligt aväten sommarbuffé.
3. Affärsmodellen
SAS har levt gott på de affärsresenärer och poängplockare som rest på andras bekostnad. Lågpristurister och sommarcharter har varit lägre prioriterade vid valet av linjer och kampen om slottider. Treårsavtalet med Apollo visar kanske att bolaget börjat ta ut en ny kurs, men mot ett hårt pressat segment.
4. Förtroendet
Sedan ett år har SAS slirat med att betala tillbaka pengar för bokade men ej genomförda resor. Vreden mot bolaget har varit både berättigad och stor. Det har tärt hårt på företagets varumärke och en ny chef måste snabbt visa att kunderna kan lita på SAS.
5. Personalen
SAS har på kort tid gjort sig av med cirka 40 procent av personalstyrkan. Många kabinanställda och markpersonal har passat på att sadla om eller plugga till säkrare yrken under den segdragna pandemin. De känner sig svikna och blir inte lätta att locka tillbaka. En ny chef står inför ett enormt rekryteringsproblem om turbinerna börjar snurra för fullt igen.
6. Piloterna
En personalkategori som kan bli ett särskilt problem för SAS är piloterna. Branschbedömare uppskattar att det på sikt kommer att saknas 30 000 – 50 000 piloter i världen. Det var länge sedan SAS tillhörde de mest attraktiva flygbolagen i Europa. Nedskärningar, seg befordringsgång, lönesänkningar, bortrensade fringisar och tuffare arbetsscheman har sänkt bolagets attraktivitet.
7. Flygplanen
SAS led länge av att ha för många och olika flygplanstyper i flottan, vilket kostar extra i service och bränsle. Att byta Boeings gamla 737:or mot Airbus nya bränsleekonomiska A320 ett steg på vägen. Den nye chefen måste skaka fram pengar till att skaffa en än mer kostnadsoptimal flotta.
8. Miljön
SAS maskiner är äldre och törstigare än många konkurrenters. De kostar inte bara mer bränslepengar, utan riskerar att stöta bort kunder som väger in miljöaspekten i sitt val av bolag. Det är också en hygienfaktor för alla bolag att visa en vass miljöprofil.
9. Ägarbilden
Det är inget önskeläge att vara börs-vd med två stater som ideligen träter om bolagets tyngdpunkt som dominerande ägare och Wallenberg som grå eminens i bakgrunden. Ägarbilden kan förändras efter ett val och det skapar osäkerhet. Dessutom måste den nye chefen ha känsla för politik, vilket knappast är den definierande faktorn hos tänkbara vd-kandidater.
10. Branschkonsolidering
SAS har stått på menyn länge för uppköpssugna konkurrenter, men inte befunnits nog aptitligt. Den logiske köparen Lufthansa har sagt nej efter en glutt i böckerna och prognoserna. Nya konkurrenter tar nu sats för att stånga pandemiskadade 18-taggare av hygget och det kan tvinga fram en fortsatt konsolidering av branschen.
Bedrövligt deprimerande lista, men så blir det om man bara tittar efter problemen.
Men snart ska vi ut och resa igen!
Och en ny SAS-chef ska börja sitt livs mest spännande resa. De som är hugade brukar ju säga att de gillar utmaningar.
Analys: Leif Holmkvist
