Det här året blev inte som någon hade tänkt sig. Från att det i januari såg ut att bli ett av de bästa åren någonsin så slog istället covid-19 till och skapade den värsta samhällskrisen i modern tid. Vi som arbetar med persontransporter, på resebyråer och på hotell var bland de första att märka av detta med full kraft. Idag präglar krisen var dag. Resebyråerna har inga kunder, flygplanen står på marken, turistbussarna står parkerade och hotellen ekar tomma. Tiotusentals säsongsarbetande kommer att stå utan jobb i sommar. En fråga som många ställer sig är vad regeringen egentligen vill med den näring som vi alla brinner för. Det saknas en riktning och det saknas ett långsiktigt perspektiv.
Regeringen har på kort tid fått ett antal stödåtgärder på plats och det är vi positiva till. De hittills presenterade åtgärderna är dock väldigt breda och generella och behöver också förändras i vissa avseenden för att nå bästa effekt. Samtidigt, eftersom vi ännu inte är ute ur krisen, behövs som nästa steg riktade åtgärder mot specifika branscher som blöder mycket. Utan en tydlig ambition om hur och var våra gemensamma skattepengar gör mest nytta kommer de snabbt att förbrukas. Det är uppenbart att även företag och branscher som just nu går bra trots Corona pandemin kan dra fördel av samma stöd som företag i branscher som närmast kollapsat. Är det verkligen rätt prioriterat? Vi behöver värna våra skattepengar och se till att hela vårt samhälle fungerar efter krisen.
Drabbade företag behöver inte bara ta sig igenom krisen, de behöver komma igen efteråt. Vi i den samlade rese- och besöksnäringen vill förvalta de skattepengar som vi fått till hjälp på ett så bra sätt som möjligt för att ta oss starkare ut ur krisen. Vi behöver stå rustade att möta en ny verklighet som hägrar någonstans på andra sidan. För den svenska besöksnäringen har stor potential. Sedan 2000 har sysselsättningen i besöksnäringen ökat med 32 procent mot att totalt sysselsättningsgraden i Sverige ökat med 19 procent. Turismen i Sverige omsatte före Corona pandemin 337 miljarder kronor, varav svenska besökares konsumtion omsatte 193 miljarder och utländska besökares konsumtion (exportvärdet) omsatte 144 miljarder kronor. Utländska besökares andel av konsumtionen har ökat från 27 procent år 2000 till 43 procent år 2018 vilket årligen innebär 20 miljarder kronor i bara momsintäkter Samtidigt bidrar svenska resebyråer och arrangörer med 3 miljarder kronor till statens intäkter.
Näringsminister Ibrahim Baylans uppdrag till Tillväxtverket den 21 november 2019 om att stödja uppbyggnaden av en samverkansarena för besöksnäringen är välkommet men fångar, sett till dagens situation för den svenska besöksnäringen, inte behoven. Näringen behöver en kraftfull strategi som ger hopp och framtidstro till en näring som i det närmaste raderats ut av pandemin. Vi vill inleda en sådan dialog före sommaren och uppmanar statsrådet att arbeta för att presentera en ny strategi redan efter sommaren 2020. Det innebär inte att vi inte välkomnar även Tillväxtverkets arbete med att stödja en långsiktig samverkansarena, ett forum som näringen också eftersökt och behöver. Men en bredare besöksnäringsstrategi kan skapa hopp om framtiden i vår dystra verklighet. Ingen annan sektor har skapat så många nya arbetstillfällen de senaste åren och det vill vi fortsätta med. Vi vill också kunna bidra till en positiv bild av Sverige, inte minst bland de utländska turister vi hoppas kunna välkomna till vårt land. Men att kunna visa Sveriges alla besöksmål, evenemang, rika natur och speciella landskap för både utländska turister och hemestrande svenskar kräver en besöksnäring med fungerande persontransporter, researrangörer, hotell, restauranger och besöksmål.
Vi behöver en strategi. En riktning. Nu.
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag
Fredrik Kämpfe, branschchef Transportföretagen – Flyg
Didrik von Seth, generalsekreterare Svenska Resebyrå- och arrangörsföreningen
