Vi börjar: med vem är du?

– Ursprungligen kommer jag från IT-branschen på åttiotalet. Jag utvecklade mikrodatorer och sen sadlade jag om på nittiotalet till flygbranschen. Började på Skyways och arbetade med Janne Palmér. Var flygchef och vice vd under femton år. Sen var jag fem år flygchef på Nextjet. Efter det fick jag möjligheten att sätta upp detta. 

Varför valde de dig?

– Jag vet inte, men jag har suttit längst av alla som flygchef i Sverige. 

Berätta om Air Leap (Large European Aviation Project).

– Air Leap är ett relativt nystartat svenskt regional flygbolag. Vi började sätta upp detta i juni 2018. I oktober fick vi vårt tillstånd. Sedan dess flyg vi ett antal sträckor i Norge, Sverige och Finland.

Ni föddes ut Nextjets konkurs. 

– Man kan säga så här. Vi är sprungna ur deras konkursbo. Det var en norrman, Ola Olsson, som köpte inkråmet och av det satte vi upp Air Leap. På den vägen är det. 

Ni har både upphandlade trafik och kommersiell trafik. Berätta om förutsättningarna för detta.  

– Den upphandlade trafiken är i första hand ett avtal som vi har med Landskapsregeringen på Åland. Det innebär att vi under fyra år flyger mellan Arlanda och Mariehamn. På det har vi adderat på en kommersiell sträcka mellan Mariehamn och Åbo. Det är många patienter till regionsjukhuset i Åbo som åker där, bland annat cancerpatienter. Det flyger vi på kommersiella grunder. Sen har vi två linjer i Norge. En från Ørland utanför Trondheim till Oslo. Ørland är Norges största stridsflygbas med mycket trafik. Den linjen har vi samslingat med den upphandlade linjen Rörås Oslo som vi flyger åt Samferdselsdepartementet. Det gör vi från första april och fyra år framåt.

Det är hopp om liv på det här bolaget. 

– Absolut. Vi kommer att ta oss till andra sidan corona utan större problem.

Berätta gärna om flottan och vem som äger era maskiner.

– Vi har det vi i grunden startade upp flottan med fyra SAAB 340 B. Ett välbeprövat litet trafikflygplan med 33 till 36 platser. Planen tog fram av SAAB Aircraft i mitten på åttiotalet, våra modeller är från början på nittiotalet.

33 stolar i kabinen, vad kostar det att flyga runt i ett sånt plan?

– Det beror ju på hur många man har i kabinen. Har du ett snittpris på 1100-1200 kronor behöver du ha en kabinfaktor på 55 procent. Då blir det en plusminusnoll affär.

Hur många sådana linjer skulle ni kunna nå i Norden? 

– Tittar man i Sverige så har sådana linjer krympt ända fram till corona. Nu tror jag att det blir ett uppsving efter corona för just sådana här linjer och den här storleken av flygplan. Marknaden kommer att krympa ihop, den kommer att minska och stabilisera sig på en lägre nivå.

Vad kommer att hända efter corona. Det finns SAS, Norwegian, BRA flyg och ni. Vad är din prognos? 

– På inrikesmarknaden kommer det att finnas max två till tre till fyra bolag efter corona.

Jag tror ju att priserna kommer att öka och har fått kritik för det. Har jag fel?

– Jag tror att det kan stämma i och med att det blir färre aktörer kommer priset att gå upp. Det får man räkna med och det tycker jag är en bra justering. Senaste tio åren har prisnivån varit så låg att aktörerna inte kunnat överleva. Vi har sett flera konkurser inom branschen.

Vad bör Swedavia göra?

– De bör pressa sina priser. De har haft en kontinuerlig prisökning på sina tjänster. De har kunnat ta ut detta, samtidigt som flygbolagen har fått minskade intäkter. Det är en omöjlig ekvation i längden, det kommer inte att gå ihop. Så enkelt är det.

I Sverige har vi tio statliga flygplatser och resten är kommunala. I Norge och Finland är alla flygplatser statliga. Vilket system föredrar du? 

– Vi flyger som sagt en hel del i Norge och där har vi ett annat system. Staten äger i princip alla flygplatser och ger en helt annan trygghet och stabilitet. Det kan hålla samma standard på alla utrustning och operation. Menar vi allvar med att hela Sverige ska leva bör man tänka om och se vad man kan göra för de regionala flygplatserna vi har ute i landet.

Det finns ett trettiotal regionala idag. Vad är rimligt i framtiden? 

– Det kan jag inte svara på. Vill inte spekulera i det. Det beror alldeles på hur stor marknaden blir efter corona.

Hur har corona drabbat er och flygbranschen i Norden. 

– Den har drabbat oss hårt också. Vi har fått pausa ett antal linjer: Jönköping Arlanda, Karlstad Arlanda och Örnsköldsvik Arlanda. Det är stor intäktsförluster för oss. Det ställer stora krav på våra ägare när det gäller uthållighet.

Men det finns likviditet.  

– Vår ägare heter Ryggefjord och bakom finns Ola Olsen-koncernen. Det är en stor fiskeri och shipping-koncern. Det finns likviditet, men man ska också se en möjlighet att tjäna pengar på sin verksamhet.

Men du är inte orolig att det ska gå åt helvete.

– Vi var väldigt tidiga att anpassa oss till corona. Vi är snabb och lättrörliga. Vi har sökt efter nya affärer och vi kommer att klara det här.

Travel News har skrivit mycket om små kommersiella elflygplan i Norden, när kommer det?

– Jag tror absolut att det kommer och att den regionala flygmarknaden kommer att få njuta av dem först. Det är nödvändigt för att lägga sordin på miljödebatten som innan corona har förstört en hel del av flygmarknaden i Sverige. Sen är det svårt att sia om när det blir kommersiellt möjligt att flyga planen. Jag var i Norge när man flög ett elflygplan från Sveg till Rørås i Norge. Då trodde man att man skulle kunna flyga 20 seats plan i början på 2023. Jag tror det kommer att ta lite längre tid, men kanske efter 2025.

Hur bedömer du marknaden för korta regionala flyglinjer, är det kommersiellt gångbart? 

– Ja absolut. För femton tjugo år sedan hade man regionalflyg till både Gävle, Linköping, Norrköping och Örebro från Arlanda. Det skulle kunna bli ett uppsving för detta med mindre elflygplan.