I måndags flög jag ner till Kastrup och tittade på SAS nya Airbus A350. Det var den bästa pressträff jag varit på som SAS arrangerat. När vi i pressen gick runt och tittade på planet fanns det människor på alla stationer som kunde sitt ämne. I baren ombord fick jag veta att drinkarna kommer från hipsterkrogen Tjoget och att den bästa drinken heter “Above the clouds”. I baren får tio personer plats och ja, det finns syrgasmasker till alla. Nere på plattan stod två män och berättade om cargo, alltså hur mycket får man lasta i flygplanet. När det är fullsatt får man plats med ytterligare 20 ton ombord. Det är viktigt att lasten är jämnt fördelad i maskinens mage. 

På slutet fick jag en kort intervju med SAS vd Rickard Gustafson. Vi stod utanför pressrummet vid en bar. Rickard verkade vara på gott humör, trots att SAS just nu går kräftgång på Stockholmsbörsen. En fjärdedel av värdet har försvunnit på bara några dagar. För mig säger detta mer om kapitalmarknaden än om SAS framtid. Jag håller helt med analytikerna om att vi närmar oss dystrare tider. En svag lågkonjunktur sveper in över Europa och flygandet i vårt land minskar. Men SAS är en väloljad fabrik och kan skruva ner kapaciteten och upp priserna. Affärsidén är inte att öppna många nya linjer globalt utan att slipa på de knivar man har sedan länge.

Att man nu har ett flygplan och snart ett gäng till som drar 30 procent mindre soppa än tidigare är förstås bra för miljön, men ännu bättre för SAS ekonomi. Bolaget har inte aviserat några sänkningar av biljettpriset, snarare tvärtom. Och som alla vet finns det två sätt att tjäna mer pengar. Öka intäkter och/eller minska utgifterna. Det senare tycks vara SAS melodi. Det är förstås trist för oss som älskar att resa, men för bolaget ser det ljust ut. 

Några planer på att sparka sina Boeing-piloter när man går mot en enhetsflotta med Airbus existerar inte enligt vd Rickard Gustafson. Piloterna ska istället omskolas och lära sig hantera Airbus joystick. Att lära sig detta från början tar ungefär två månader enligt experter på plats. Utbildningen betalar SAS förstås. Detta sker i Airbus fabrik i Toulouse. Följaktligen anser jag att Airbus är ett franskt bolag, men så fort man skriver detta mejlar många att Airbus är ett europeiskt bolag. Detta sa även Airbus man på plats, Christian Scherer, Airbus Chief Commercial Officer. Säljchefen hävdade att Airbus A350 var ett viktigt steg för Europa. 

Jag kan inte bedöma om detta är världens mest moderna flygplan men det lär vara ett av de mest tysta. Motorerna brummar 40 procent mindre än äldre maskiner. Detta har skapat ett nytt problem. De nya fåtöljerna lär gnissla en aning när de skaver mot golvet, förr hörde passagerarna inte detta oljud, men nu lär det störa när man ska sova över Atlanten. När jag provsatt sätena i business class hörde jag ingenting, kanske har man åtgärdat felet, men svaret på denna fråga vet vi först om en dryg månad när planet är i reguljär trafik. 

***

Pratade väl om Airbus gjorde även Danmarks infrastrukturminister Benny Engelbrecht. På den danska regeringens officiella Twitter-konto uppmärksammade man SAS investering på 1,5 miljarder kronor. Statsrådet på plats betonade att detta var en grön satsning i linje med regeringens officiella flygpolitik. Danmarks socialdemokratiska regering har precis kommit fram till att det inte blir någon flygskatt i Danmark. Dagen efter visades det nya “lyxplanet” upp på Arlanda och tror ni då att någon från vår svenska regering var på plats? Svar självfallet inte. Det råder stor skillnad mellan dansk och svensk flygpolitik. Det är oklart om Sverige har någon idé mer än att fler ska åka tåg. Jag ska inte tjata mer om detta just nu, men lovar att återkomma i ämnet när jag skrivit ut min intervju med Sveriges infrastrukturminister Tomas Eneroth som jag hade förmånen att prata med i 15 minuter i onsdags. 

***

Det är bara att gratulera Greta Thunberg som utnämnts till årets person av tidningen Time. Hennes resa från ensam aktivist utanför Sveriges riksdag till global ikon saknar motstycke. Jag delar inte hennes analys fullt ut, men jag beundrar hennes ihärdighet och försök till konsekvens. Att segla över Atlanten tur och retur säger en sak. Att vara med i en papperstidning som trycks i fem miljoner exemplar säger en annan sak. Jag undrar, hur många träd måste sågas ner för att detta budskap ska spridas? Här ser jag en likhet med Petter Stordalen som också kämpar för miljön, samtidigt som han flyger runt i en privatjet. 

Det är svårt att leva som man lär. Jag har försökt många gånger och misslyckats. Numera väljer jag alltid att sitta på den minsta hästen och vet ni vad? Det går alldeles utmärkt att färdas genom livet även på detta sätt. 

***

Ha en underbar helg så hörs vi nästa vecka.