Det finns stunder när det är träligt att vara chefredaktör på Travel News. Ibland är det mycket att göra och då försöker jag göra allt så fort som möjligt vilket leder till att mycket blir halvbra och vissa grejer blir riktigt usla.
Men å andra sidan finns det många ögonblick som är overkligt underbara.
Och när en tänker tillbaka i en krönika handlar det om att förtränga det som hamnade i diket.
Och komma ihåg att jag fick äta kräftmiddag på M/S Gustafsberg VII i tisdags kväll.
Vid spisen fanns en av mina favoritkockar: Malin Söderström. Hon arbetar numera även för Strömma. (Malin är också krögare på Moderna Museets restaurang och på The Fishery i Ringens köpcentrum på Södermalm.)
Vi gick ombord klockan 19 och lämnade Nybrokajen och åkte mot Mälaren. Den når M/S Gustafsberg VII genom slussen vid Skanstull. Jag har många gånger tänkte att detta måste vara ett jävla bök, men “att slussa” var ungefär lika behagligt som att cykla i en nedförsbacke. Naturligtvis är det extra underbart när en sitter med sin trolovade på andra sidan bordet och ett gäng svenska kräftor framför sig och en liten snaps. Malins mat är rak och enkel. Det är svenska råvaror tillredda på ett sätt som mormor hade tyckte om. Mängden mat kan vi inte heller klaga på. Det är omöjligt att lämna Gustafsbergs vackra matsal en våning upp hungrig.
Vi åker under Västerbron och ända fram till Stockholms stadshus innan båten vänder och tar samma väg tillbaka igen.
Att få lov att vara turist i sin egen stad är verkligen en av de stora fördelarna med mitt arbete. Att se sin stad från ny vinklar är fantastiskt. Stockholm är som vackrast från havet. Men jag blir förvånad över hur svart huvudstaden är efter klockan 20. Västerbron till exempel blir en dyster konstruktion när solen är borta. Stockholms slott syns i dunklet, men det borde gå att skruva upp ljuset betydligt. Jag vet att Stockholms skönhetsråd är emot detta, men korkskallarna i denna kommunala klubb har helt fel. Våra vackraste byggnader borde synas lika bra på natten som de gör i Prag och Paris.
Där är det fullt ös även långt efter midnatt. Och som av en händelse är Paris och Frankrike tillbaka som världens mest populära turistnation. Förra året besökte svindlande 87 miljoner turister Frankrike. Det är en ökning med 5,1 procent. Vi har alltså glömt bort terrordåden för några år sedan. Istället har president Macron blivit en turistmagnet. Hans och republikens mål är att 2020 nå 100 miljoner turister. Sverige bidrar med 670 000 turister årligen.
Det faktum att Paris visar upp allt vad man har med världens mest maxade fasadbelysning är en av framgångsfaktorerna. Här ligger Stockholm långt efter.
När det gäller maten har vi tack vare stjärnor som Malin och många andra inget att skämmas över. Tvärtom. Den samlade upplevelsen ombord på ett 106 år gammalt fartyg är sådan att man aldrig glömmer bort den. Det samma gäller för många krogar i Stockholm. I går åt jag lunch på Gondolen. Det var också suveränt.
Och med dessa rader vill jag be om ursäkt för mitt gnäll i början. Det borde vara skottpengar på krönikörer som klagar på för mycket arbete. Lata människor är de absolut värsta som finns. Snart är det fredagsmys med stora och små och så hörs vi igen i ottan på måndag morgon.
