Annons:

Premium

Många bäckar små bakom storvinsten

Travel News chefredaktör Viggo Cavling analyserar varför SAS går bättre än någonsin tidigare. Men miljömålen blir svåra att nå.

I fredags presenterade SAS sitt senaste kvartal. Ska man tro mediarapporteringen om SAS kaos i juli så borde det blivit ha blivit en flopp. Men SAS går som tåget borde göra.

Vd Rickard Gustafson kan sova gott om natten. Hans prognos om en vinst på 1,5-2 miljarder på helåret lutar nu mot över 2 miljarder. Detta trots en svag svensk krona och bränslepris som är på väg uppåt. Bolaget redovisar i dag sitt bästa kvartal någonsin. Förklaringen är en stark global ekonomi och speciellt i Skandinavien. Många vill resa och SAS-priser avskräcker ingen. Idag stiger SAS med tio procent på en stockholmsbörs går åt andra hållet.

I rapporten finns mycket som svenska skattebetalare kan glädja sig åt. Vi alla äger i dag 17 procent av flygbolaget. Positivt är att SAS får allt fler leisure-resenärer. I juli var den senare siffran 53 procent. I januari var 83 procent av kunderna professionella. Exakt hur man vet detta är förstås oklart. Men klart är att affärsresandet ligger still, det är semesterresandet som ökar.

SAS ökar antalet linjer från 182 för fem år sedan till 268 stycken i juli. Problemen i juli kostade 130 miljoner kronor och det kan bli mer kostnader nästa kvartal.

Men det är bara att konstatera att Airhelps beräkningar på 360 miljoner svenska kronor i SAS-förluster inte stämmer.

Världens flygresenärer är ett härdat släkte. Vi blir sura när planet är försenat eller ännu värre inte går alls. Men vår vrede går över snabbt och få klagar hos ARN och tjänster som Airhelp och Ifdelayed.

Och inget flygbolag i världen betalar ut förseningsavgifter per automatik.

Några planer på att lägga ner verksamheterna i Irland och Spanien verkar SAS inte ha. Tvärtom visar rapporten att även den skandinaviska verksamheten hackade i juli.

 

Efter dragningen fick SAS vd Rickard Gustafson en fråga om Ryanair och att det numera kostar att ta med sig sitt handbagage ombord på det irländska flygbolaget. Detta initiativ avfärdades inte direkt, utan är inte en omöjlig tanke i framtiden. Gustafson betonade att ju fler sätt det finns att få in pengar till bolaget desto bättre.

I sommar har SAS lanserat sitt superwifi. (Detta blev nominerat till Travel News Wilhelmina Skogh-pris.) Det kostar under hundralappen. Ovän av byråkrati undrar hur mycket det kostar att administrera detta. Men SAS, liksom alla andra flygbolag i världen, agerar i dag enligt principen många bäckar små.

SAS mål för 2020 är att modernisera sin flotta. Gamla flygplan ska bort och ersättas med nya 80 A320neo. CO2-utsläppen ska ner med 25 procent. Oklart om detta ska ske från dagens nivå eller där SAS väntas befinna sig 2020.

Flygets stora klimatutmaning är ju att tillväxten är mycket högre än den nya teknikens framtida effektivitet. Även om motorerna blir smartare och bränslet snålare så är flygets tillväxt drygt fem procent om året. Så snabba är inte Airbus och Boeing.

Hur SAS då ska få ner C02-utsläppen med 25 procent 2020 övergår mitt förstånd.

Kommer detta fantastiska resultat att leda till att staten säljer SAS före nyårsafton 2018? Svar nej. Denna fråga kommer mycket långt ner på näringsminister Mikael Dambergs lista. Han är mest orolig för om han har ett jobb om två veckor. Att förklara för väljarna att Sverige ska sälja ett bolag som gör två miljarder i vinst är svårt.

Jag har många gånger sökt SD:s näringspolitiska talesperson för att få veta vad han (det är ingen hon, så mycket vet jag) tycker i denna fråga och många andra som Travel News skriver om. Men utan att få kontakt. Men min bild är dock att SD gillar svenskägda bolag.

Avslutningsvis måste jag säga ett stort grattis till SAS. I en värld där flygbolag går i KK lika snabbt som man säger Ryanair är det häftigt att ett litet flygbolag med hjärtat i Skandinavien kan tjäna två miljarder på 30 miljoner resenärer. Att göra detta med 116 flygplan som bemannas och servas med kollektivansluten personal i kalla Norden är ett bevis på att den svenska modellen faktiskt fungerar.

Åtminstone fram till nästa lågkonjunktur.