Tillvaron bjuder ibland på oväntade kombinationer. En sådan är att semestersugna britter sedan i påskas fyller flygplan vars stjärtfenor är prydda med historiska norska celebriteter och där flygbolagets namn, Norwegian, betyder norskt. Nu är orsaken sannolikt lockande lanseringspriser på 29,90 pund för en tripp till spanska solen, Rom eller Adriatiska havet eller någon av de andra totalt tretton nya rutterna från London-Gatwick, snarare än ett plötsligt vurmande för norskheten.
– Starten har varit väldigt bra på de nya rutterna. Vi hade en beläggning på 83 procent de första två veckorna, säger Björn Kjos, vd för Norwegian.
Möjligen har en del resvana britter redan tidigare stiftat bekantskap med de rödvita flygplanen och deras nationalmonument från norr där även grannländernas ikoner som Greta Garbo, Johan Ludvig Runeberg och Karen Blixen kan dyka upp. Norwegian landsteg på Gatwick redan 2007 och har i flera år trafikerat ett dussin destinationer i Norden.
Med etableringen av Gatwick som ny bas tar Norwegian steget ut i Europa och ut på den globala scenen, en arena där Björn Kjos befunnit sig mentalt sedan länge men där han först nu får mäta sina krafter med de främsta lågkostnadsaktörerna. Och enligt Björn Kjos handlar det inte enbart om Europa eller om att mata trafik till de nya långlinjerna från Stockholm, Oslo och Köpenhamn:
– Vi ser också Gatwick som en av mötesplatserna för vår longhaultrafik. Det ska bli en så pass stor bas, och Norwegian så pass känt bland folk, att vi även kan börja flyga longhaul härifrån, säger han och tillägger:
– När det kan ske är däremot vanskligt att säga något om. Vi måste först se hur Londonbasen utvecklar sig.
Samtidigt med Gatwick öppnar bolaget Alicante som en tredje bas i Spanien efter fjolårets upphöjande av Las Palmas och Malaga till baser. Därmed är det norska flygbolaget uppe i tio baser inklusive Bangkok och New York. Fler baser är dock på gång och Björn Kjos kan bekräfta att det är klart med ytterligare en:
– Vi kommer att ha en ny bas på Teneriffa. Det är en stor marknad från England.
Norwegian ska fortsätta att flyga åt charterbolagen, framför allt åt TUI Travel/Fritidsresor, men samtidigt konkurrerar man med dem.
– I Europa kommer alla att konkurrera med alla, konstaterar Björn Kjos.

Men det är Norwegians inbrytning på London, världens centrum för internationellt flyg med ett upptagningsområde på 12 miljoner människor, som väcker störst intresse eftersom bolaget här för första gången vänder sig till en icke-nordisk publik i konkurrens med ett helt koppel av lågkostnadsbolag som Vueling, Ryanair och Monarch Airlines samt charterflyg som Thomson och Thomas Cook. På Gatwick, som är Londons näst största flygplats efter Heathrow, finns även ett antal nätverksbolag som British Airways och Virgin Atlantic.
Genom att vidareutveckla verksamheten på Gatwick har Norwegian i alla fall valt en något mindre svår motståndare än Europas största lågkostnadsbolag, Ryanair, som brottat ner allt motstånd när någon fått för sig att konkurrera med irländarna vinge mot vinge. Ryanair har Stansted som sin Londonbas och flyger endast i mindre omfattning på Gatwick. I stället är det Easyjet, Europas näst största lågkostnadsbolag, som dominerar flygplatsen.
Enligt Paul Simmons, Easyjets kommersiella direktör i Storbritannien, ligger bolagets marknadsandel på Gatwick på 42 procent, vilket är sex gånger så mycket som Norwegians 6–7 procent före etableringen av de nya linjerna. Easyjet går i sommar dessutom upp från 50 till 54 flygplan stationerade på Gatwick mot Norwegians tre som utökas till fyra fram mot sensommaren.
– Norwegian är ingen ny konkurrent för oss. Vi känner dem väl sedan tidigare. För närvarande är de små på Gatwick men vi tar deras satsning på allvar, säger Paul Simmons, som har svårt att avgöra om Norwegian kommer att expandera marknaden eller ta trafik från befintliga flygbolag.
– Några av Norwegians nya linjer är ganska tunna medan andra är större. Nettoeffekten är svår att bedöma, säger han.
Att konkurrensen är tuff inom lågprissegmentet på Gatwick visar irländska Aer Lingus som tvingades dra sig ur med svansen mellan benen efter att ha gjort en stor satsning på främst spanska destinationer och storstäder i Europa.
– Aer Lingus kunde inte få det att fungera. Nu flyger de bara till Irland, säger Paul Simmons.
Norwegian har gått ut hårt i öppningen med priserbjudanden som ligger långt under Easyjets prisnivåer. Men Easyjet har inte några planer på att möta konkurrentens priser med en ny prisstrategi.
– Det hade överraskat mig om Easyjet svarat med prisutspel. Jag hade inte gjort det mot en konkurrent som har lägre kostnader, säger Björn Kjos.
Han förklarar det låga kostnadsläget med att Norwegian enbart har brittisk personal anställd på Gatwick vilket halverar lönekostnaderna jämfört med i Norge.
– Det gör att vi totalt sett får lägre enhetskostnader med vår trafik på Gatwick än vad Easyjet har.

För Norwegian-vd:n Kjos handlar konkurrensen inom flygindustrin enbart om kostnadseffektivitet. Enligt bolagets egna uppgifter ligger Norwegian på en enhetskostnad (kostnad per tillgänglig flygstol och passagerarkilometer, CASK) på 47 norska öre, medan Easyjet hamnar på 45 öre och Ryanair på 25 öre (SAS landar på 80 öre och Finnair på 48 öre i flygverksamheten, annars mer.) Men i takt med expansionen på icke-nordiska marknader med genomgående lägre personalkostnader än i de nordiska länderna kan Norwegian förbättra sin konkurrenskraft på kostnadssidan relativt konkurrenterna, menar Kjos.
På intäktssidan sjönk motsvarande enhetsintäkt (intäkt per tillgänglig flygstol och passagerarkilometer, RASK) med hela 10 procent i april jämfört med april 2012. Norwegians finansdirektör Frode Foss förklarar att raset främst beror på en matematisk effekt.
– Jämfört med april i fjol har vi expanderat kraftigt och flyger nu väsentligt längre distanser vilket gör att enhetsintäkten faller. Lanseringen på Gatwick där vi använder priset för att stimulera resandet är en liten del, säger Frode Foss som också pekar på att produktionsökningen på Gatwick är relativt liten och endast tar 3–4 procent i anspråk av den totala produktionen.
Aktiemarknaden tycks heller inte se några överdrivna risker med satsningen på Gatwick och de nya långlinjerna. Norwegian är en stor kursvinnare på Oslobörsen med en uppgång det senaste året på över 160 procent – och det har gjort Kjos till flygmiljardär.

Men vad säger Easyjet, som framstår som den nya stora konkurrenten till Norwegian vid sidan av ärkerivalen SAS, om norrmännens djärva långlinjesatsning?
– Longhaul är absolut inget för oss. Ingen har klarat det sedan Freddie Laker*. Det finns helt enkelt ingen riktig affärsmodell som visar att det fungerar, säger Paul Simmons.  
Den 30 maj begick Norwegians premiärtur över Atlanten från Stockholm och Oslo till New York. Faller långlinjerna och trafiken på Gatwick väl ut lär även Londonbor inom en inte alltför avlägsen framtid flyga i norska hjältars sällskap. Såvida inte stjärtfenan anpassas till mer brittiska ideal. Vad sägs om bilder på Oscar Wilde eller Prinsessan Diana på Norwegianplanen? Men Norwegians presschef Åsa Larsson låter meddela att: ”I dagsläget har vi inte diskuterat några andra hjältar än nordiska. Vi får se hur det blir framöver med tanke på hur vi växer.”

Fotnot: Freddie Laker drev under 1960, 1970 och 1980-talet det brittiska lågprisflygbolaget Laker Airways, bland annat med trafik över Atlanten. 1982 gick det i konkurs. 

Richard Björnelid