Sveriges nya EU-grannar Estland, Lettland, Litauen och Polen kan glädja sig åt ett rejält uppsving på färjelinjerna över Östersjön sedan 1 maj med ökningar av antalet passagerare och bilar med på sina ställen upp till 30 procent.
Polska Polferries, som trafikerar Nynäshamn-Gdansk och Ystad-Swinoujscie förberedde sig redan sommaren 2003 genom att sätta in en ny storfärja på Gdansklinjen.
Men först efter den 1 maj i år kom belöningen: Passagerar- och biltrafiken på sträckan sköt i höjden med 33 procent respektive 57 procent under maj-september i år jämfört med samma period i fjol. Samtidgt ökade det svenska weekendresandet till Swinoujscie sex gånger om.
– Det är onekligen de generösa tullreglerna efter Polens eu-inträde som gjort shopping attraktivt, säger Jan Warchol, vd för Polferries.
Det är inte bara alkohol och cigaretter han talar om. Fler och fler svenskar köper till exempel byggmateriel och vitvaror, men utnyttjar också betydligt billigare tjänster som att laga tänder, klippa håret och fixa glasögon hos optiker.
Dessa shoppingmöjligheter har för länge sedan upptäckts av tyskar som efter 1 maj, då köerna vid gränsen försvann, kommer i ännu större skaror över den polska gränsen.
Samtidigt upptäcker svenskar och polacker varandras länder som turistmål alltmer. Den grå stämpeln över Polen och hela forna Östeuropa, en sorglig kvarleva av kommunistperioden, är på väg att suddas ut, menar Jan Warchol. Golf, spavistelser på kurorter och sightseeing lockar svenskarna.
– Den psykologiska barriären hos svenskarna minskar sakta men säkert. Särskilt som en svensk som åker till eu-anslutna Polen kan vara säker på att systemet funkar någorlunda enligt europeiska regler, säger han.
Även Polferries konkurrenter Unity Line och Stena Line märker av uppgången. Unity Line konkurrerar ”head to head” med Polferries på linjen Ystad-Swinoujscie. I oktober sattes en andra färja in på rutten. Sex av tio resenärer är svenskar, samtidigt som andelen norrmän ökar mycket snabbt.
Stena Line har redan två färjor på ”sin” Polenlinje, Karlskrona-Gdynia. Där är det främst frakttrafiken som ökat explosionsartat, 36 procent, under årets första nio månader. Passagerarökningen ligger på måttliga 6 procent.
Även här blir norrmän ett vanligare inslag bland passagerarskarorna. Före eu-inträdet var nöjeskryssningarna populärast.
– Nu är det huvudsakligen shoppingresande och i polackernas fall att resa för att arbeta i Sverige, säger Stena Lines informationschef Joakim Kenndal.
För passagerarrederierna är Litauen fortfarande en vit fläck, medan Estland njuter frukterna av eu-inträdet och rederiet Tallinks storsatsning med splitternya M/S Victoria. Marknadsdirektör Tapani Kauhanen på Tallink konstaterar nöjt att passagerarökningen på de två linjerna Stockholm-Tallinn och Kapellskär-Paldiski 20-30 procent under maj-september. Kryssningarna har ökat, men än mer glädjande för estnisk turism är att antalet svenskar som stannar kvar och bor på hotell ökar. Under första halvåret ökade de svenska hotellnätterna i Estland med 38 procent.
En trend Tallink ser är att det ökande intresset för estniska kurorter hos svenska grupper har förlängt säsongen.
– Svenskarna är försiktiga när det gäller att välja sina resmål. Men efter eu-inträdet fick ju Estland och de andra länderna vid södra Östersjön lite av en kvalitetsstämpel, säger Kauhanen.
Ett av de nyare baltiska rederierna är lettiska Riga Sealine. Färjan mellan Stockholm och Riga har haft två stora begränsningar: Varannandagstrafik och ett fartyg med endast 40 bilplatser och 20 lastbilplatser. I början av september sattes därför en andra och större färja in som ska trafikera Nynäshamn-Riga, vilket betyder sex avgångar till Riga i veckan. Passagerarökningen under maj-september var med 15 procent.
– Tidigare utgjorde svenskar 20-25 procent av våra passagerare, idag är de 60 procent och det är naturligtvis kryssningar till Riga som är den populäraste formen. I och med den nya färjan räknar vi också med mera svenska bilturister, säger Didzis Reinieks, båtagent och säkerhetsansvarig på Riga Sea Line i Stockholm.
fakta Baltikum och polen

EU-inträde = bättre färjor
Samtliga färjerederier som trafikerar sträckor mellan Sverige och de nya EU-länderna har nyligen satt in eller står i begrepp att sätta in bättre och större färjor
i trafik.
Tallinks andra färja på sträckan Stockholm-Tallinn, MS Victoria, är Östersjöns nyaste fartyg.
Riga Sea Line har kompletterat MS Baltic Kristina med en andra färja, som går Nynäshamn-Riga.
Polferries har bytt de små och gamla färjorna på sträckan Nynäshamn-Gdansk mot en stor färja, Scandinavia.
Stena Line ersattes i våras lastbilsfärjan Stena Traveller mot betydligt större Stena Nordica. Rederiet har två färjor på Karskrona-Gdynia.
Unity Line satte in en ny ro-ro-färja som andra fartyg på Ystad-Swinoujscie i oktober.
ESTLAND
Befolkning: 1 573 000
Attraktioner: medeltida stadskärnor Tallinn och Tartu, öarna Ösel och Dagö, bad- och kurorten Pärnu.
BNP per capita enligt PPP-metoden*:
100 000 kronor** (Sverige: 225 000 kr)
Genomsnittlig lön efter skatt:
3 000 kronor
Prisnivå (hotell, kommunikationer, mat):
2-3 ggr. lägre än i Sverige.
LITAUEN
Befolkning: 3 400 000
Attraktioner: gamla städer i Vilnius och Kaunas, badstränder på Neringahalvön
och i Palanga, kurorten Druskinikai.
BNP per capita enl. PPP-metoden*):
88 500 kronor
Genomsnittlig lön efter skatt:
ca 3000 kronor
Prisnivå: 2-4 gånger billigare än i Sverige
LETTLAND
Folkmängd: 2 340 000
Attraktioner: gamla staden i Riga, bad- och kurorten Jurmala, nationalparken Sigulda.
BNP per capita enligt PPP-metoden:
81 000 kronor (Sverige: 225 000 kr)
Genomsnittlig lön efter skatt: 2 500 kronor
Prisnivå: 2-4 ggr billigare än i Sverige
POLEN
Folkmängd: 38 600 000
Attraktioner: gamla städer i bl a Gdansk, Warszawa, Krakow, Wroclaw. 40 mil av sandstränder.
BNP per capita enligt PPP-metoden:
80 000 kronor (Sverige: 225 000 kronor)
Genomsnittlig lön efter skatt: 3 600 kronor
Prisnivå: 2-3 gånger lägre än i Sverige
*PPP – Purchasing Power Parity – en metod
att mäta BNP som tar hänsyn till prisnivån i landet.
**Alla belopp i svenska kronor.