Svenska Dagbladet har undersökt hur reallönerna utvecklats under tioårsperioden 2014 – 2023. I genomsnitt har svenska löntagare förlorat 6 procent i köpkraft. Men piloterna har förlorat 23 procent och det är klen tröst att mäklarna förlorat 27 procent.

– Det där känner vi absolut igen, säger Tristan Okkonen, ordförande i Svensk Pilotförening som nu förhandlar ett antal avtal utifrån märkets 6,4 procent över två år.

Han flyger själv i SAS och i bolagets kris finns också en stor del av förklaringen till de köpkraftstappen:

– Under pandemin tvingades vi till både uppsägningar och stora avtalsreduktioner. 565 personer fick gå och SAS krävde 25 procents kostnadssänkning på pilotsidan för dem som blev kvar. 13 procent togs fram genom sänkning av löner och förmåner och 12 procent genom effektiviseringar. Lönesänkningar har arbetsgivaren inte velat återställa.

Piloter tillhör ändå den högavlönade delen av arbetsmarknaden, Svenska Dagbladet anger genomsnittslönen till 71 200 kronor i månaden.

– Det kan nog stämma, säger Tristan Okkonen. Ingångslönen för en styrman är strax under 40 000. Flygvapnets piloter har högre lön när de börjar, förr var det tvärtom.

Paradoxalt nog är det brist på piloter globalt, vilket borde leda till löneglidning. I stället rekryteras piloter från länder längre bort.

– Det är uppenbart svårt att rekrytera, säger Tristan Okkonen. Numera får vi in piloter från länder utanför Europa. Och kabinpersonalen har ungefär samma situation.

Nu förhandlar han för de bolag som inte har långa avtal, till exempel fick SAS under rekonstruktionen igenom ett femårsavtal som löper ut först 2027.

– Medlemmarna tycker att märket ligger alldeles för lågt med tanke på hur mycket vi tappat de senaste åren. Och vi jämför gärna med våra kollegor i Norwegian som ligger omkring 30 procent högre. Även Finnair, som förhandlar i dagarna, ser ut att landa runt 30 procent högre.