“Både i fjol och i år har antalet belagda hotellrum och restaurangernas försäljningsvolym slutat öka”

Det är fortfarande lågkonjunktur, konstaterar Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson och pekar på hur hushållens konsumtion ändrats mellan andra kvartalet 2022 och samma tid i år enligt SCB: Restaurang och logitjänster har minskat med 7 procent.

Men han är ändå imponerad av hur branschen klarat krisen:

– Det är lågkonjunktur i ekonomin, men den har ändå inte märkts så tydligt i vår bransch. Jag hade väntat mig en större inbromsning med tanke på den högsta inflationen på mer än 30 år, de kraftiga räntehöjningarna och hushållens pressade ekonomi.

– Lönsamheten är satt under högre press än på många år. Företagen har fått jobba otroligt mycket hårdare för att försvara lönsamheten och många har faktiskt lyckats. När hyror och råvaror gått upp har de dragit ner på antalet timmar och visstidsanställda, medan antalet fastanställda ökat. Frågan är om den bibehållna produktionen kommer på bekostnad av den långsiktiga kvaliteten?

Både i fjol och i år har antalet belagda hotellrum och restaurangernas försäljningsvolym slutat öka, medan restaurangerna hade en treprocentig årlig tillväxt under hela 2010-talet. ”Det glada 10-talet är förmodligen förbi”, som Thomas Jakobsson uttrycker det i sin prognos och syftar på reallöneökningarna och nollräntan som rådde då.

– Fast med tanke på lågkonjunkturen och hur det såg ut under finanskrisen är det både överraskande och glädjande att konsumtionen i hotell och restauranger klarat av att ligga stilla.

Inflationen har gått särskilt hårt åt restaurangerna. Thomas Jakobsson bedömer att glappet mellan deras inköpspris på livsmedel och deras försäljningspris inte kommer i balans förrän 2028.

Hotellen har haft det lite lättare att klara kostnadskrisen:

– De har kunnat öka priserna, bland annat med hjälp av en svag krona, och parera kostnadsökningarna på ett annat sätt än restaurangerna.

Under juni – augusti i år låg logiintäkterna 28 procent högre än 2019 och två procent över fjolårets. Värre var det för restaurangerna:

– Nästan alla restaurangsegments försäljningsvolym backade under andra kvartalet i år. Den breda minskningen antyder att det är en trend snarare än ett tillfälligt hack i kurvan. Men med tanke på konjunkturens karaktär, där hushållen tar största smällen, hade jag väntat mig en både större och tidigare inbromsning.

– Ett annat segment med svag efterfrågeutveckling är konferenser med övernattning som bara fick ett kortsiktigt lyft när pandemirestriktionerna avskaffades för att sedan sjunka tillbaka till lägre nivåer.

– Det senaste året har inbromsningen varit tydlig. Det är betydligt lättare efter pandemin att ställa om organisationen till digitala möten när budgeten är pressad. Flera regioner har exempelvis infört externa mötesstopp. Efterfrågan hos företag och offentliga aktörer är låg och även om det vänder under nästa år kommer förmodligen tillväxten inte att vara särskilt stark.

En stor del av inflationen kan tillskrivas den svaga svenska kronan. Men den har en uppsida: utländska besökares konsumtion i Sverige har ökat med 8 procent sedan 2022. Valutakursutvecklingen har missgynnat restauranger, men den har bidragit till att hålla uppe efterfrågan på hotellen. Det är ett tveeggat svärd som man inte bör bygga några affärsplaner på.

Till sist listar Thomas Jakobsson några av branschens framtida utmaningar:

# Kompetensförsörjning och regler för arbetskraftsinvandring.

# Krav på arbetstidsförkortning och kompensation för reallönesänkningar.

# Punktskatter och regelkrångel till följd av den gröna omställningen.

# Protektionism som driver kostnader och minskar resandet.