”Bästa sättet att bli miljonär när man är miljardär – satsa pengarna i ett flygbolag”. Dessa bevingade ord från Richard Branson känns minst sagt sanna ett år då över 30 flygbolag i världen gått i konkurs. FlyMe, Goodjet och Sterling är bara några exempel på misslyckade investeringar de senaste åren.
Även övriga delar av resebranschen har ett rykte om sig att vara en tuff bransch med dålig lönsamhet. 
– Resebranschen generellt och flygbolag i synnerhet är en extrem högriskbransch med låga marginaler. Stor omsättning och dålig lönsamhet gör fallhöjden stor. Du måste ha järnkoll på kostnaderna, säger Per G Braathen, ägare till Malmö Aviation, som menar att resebranschen kräver mer än till exempel varuhandel, där du har mer råd att göra fel. 
Ändå tycker många att resebranschen är en rolig tillväxtbransch.
– Resebranschen anses vara en sexig bransch, även om många förlorar pengar på flygbolag och arrangörsverksamhet. För mig var det naturligt att investera i den, eftersom jag växt upp i den och arbetat här hela livet, säger Per G Braathen.
Per G Braathen har tidigare arbetat inom SAS och som vd för Always, Saga och Tjäreborg i 15 år. Nu äger han förutom Malmö Aviation även en rad researrangörer och Norges näst största besöksattraktion, Kristiansands Dyrepark. Enligt norska tidningen Kapital är flygarvingen god för över en miljard och har merparten av sina investeringar i reseindustrin.
– Genom min kunskap kan jag se möjligheter som andra inte ser. Jag har startat Sun Hotels, Transwede, Escape och till viss del Europareiser från scratch. Många gånger är det lättare att starta på nytt än att ta över ett dåligt skött bolag. Det viktiga är att välja bra personer och rätt nisch.
Även för Pigge Werkelin, vars pappa startade Kneippbyn i Visby, har resebranschen varit en naturlig väg.
– Det är här jag har mitt kunskapsövertag. Bor man på ett litet ställe som Gotland måste man jobba med många olika saker, allt från buss, diskotek, och konferensanläggningar till vattenanläggningar. Genom min breda bakgrund har jag kunnat hitta projekt som ingen trott på från början och ändå lyckats.
Werkelin tror inte att reseindustrin är svårare att investera i än någon annan näring.
– Det är så hård konkurrens inom alla branscher och det viktiga är att hitta sig en egen nisch. Inte heller i fastighets- bygg-, eller finansbranschen kan man komma in utan kunskap och lyckas, konstaterar han.
Just nu lägger Pigge Werkelin stor kraft på att utveckla campinganläggningar. Konceptet bygger på att finansiera en förnyelse av anläggningen genom bostadsrätter, där ägarna förbinder sig att hyra ut under de perioder de inte är på plats.
– Det är ingen som velat investera stort i sådana anläggningar tidigare, även om de har mer gästnätter än hotellen. Nu har vi en lång kö av campinganläggningar, som gnetat på och inte vågat ta stora lån. 

Werkelinbolagen har de senaste tre åren gjort investeringar i tre campingplatser på 450 miljoner kronor och planerar för ytterligare 200–300 miljoner. Det kan jämföras med statistik från Sveriges Camping- & Stugägares Riksorganisation som visar att medlemmarna under en femårsperiod investerat över 1 miljard på Sveriges över 600 campingar.

Vad krävs för att lyckas med investeringar inom resebranschen?
– Att man hittar stordriftsfördelar, hittar partners och inte gör som alla andra. Det är för många som tittar på andra och kopierar i stället föra att hitta sin sak, säger Werkelin.

Att nischa sig är också melodin för Anders Eslander, som är något av en doldis i branschen trots att han sitter på 15 olika styrelseuppdrag, bland annat som ordförande i Resia. Tidigare var han vd och delägare, genom ett incentiveprogram för personalen, i Fritidsresor.
– När bolaget såldes fick jag bra utdelning även om min andel var liten. Det var en bra grundplåt till mina framtida investeringar. 
Två tredjedelar av Eslanders investeringar finns i reseindustrin.
– Med min yrkesmässiga bakgrund är det inte konstigt. Det är roligare att syssla med något man kan bra och jag investerar bara i bolag där jag kan påverka och dra nytta av mina kunskaper.

Anders Eslander ägde tidigare 3,4 procent av Parks & Resorts, där bland annat Kolmården och Gröna Lund ingår.
– Det var liksom mina övriga investeringar tänkt som ett långsiktigt engagemang, men vi blev tvungna att sälja på grund av att vi hade en situation i vår ägarkrets, som gjorde att vi inte kom vidare.

Var det ett lönsamt engagemang?
– Oh ja, det var klart lönsamt, säger Eslander.
Nu äger han bolaget Vastranas, tillsammans med Scandoramas Johan Malmqvist och Tord Wilkner, en av grundarna till VM-data. I detta bolag samlas specialarrangörer som till exempel Kinaresor och Äventyrsresor.
– Små nischade arrangörer med tydlig profil har en bra framtid. Det går inte att dra hela resebranschen över en kam och säga att den är olönsam. Titta bara på chartern, som tidigare sades vara nästintill omöjlig att få ordentlig lönsamhet i. Nu tjänar de stora pengar. 

En maktfaktor i den nordiska resebranschen på senare år har varit den egensinnige islänningen Palmi Haraldsson, som satt med Svarte Petter i Sterlingkonkursen, efter att bolaget flyttats mellan olika isländska ägare i en sällan skådad ägarkarusell. Från juli till september gick han in med sammanlagt 600 miljoner kronor i flygbolaget. Finansmannens löfte att pumpa in ännu mer pengar i bolaget stannade dock vid ett löfte på grund av Islands ekonomiska kollaps, och Sterlings konkurs var oundviklig.
Palmi Haraldsson står knappast lottlös med det. Inom resebranschen äger han fortfarande Iceland Express, flygbolaget Astreaus, Hekla Resor och nästan 30 procent av Ticket. Värdet av innehavet i Ticket har dock minskat kraftigt senaste året och är nu nere på runt 22 miljoner kronor – småpengar för en storklippare som Haraldsson. I våras sålde han av sitt innehav i detaljhandelskedjan Iceland i Storbritannien och gjorde enligt egen utsago en nettovinst på 8 miljarder kronor. Haraldssons investeringsfilosofi går ut på att gå in i problemdrabbade bolag och strukturera om dessa.
– Jag vill ha hävstångseffekt och få mer avkastning på mina pengar. Lyckas jag med Sterling kan jag tjäna otroligt mycket pengar. Om jag inte lyckas förlorar jag en massa pengar, men det är i så fall inte staten som förlorar dem i alla fall, sa Haraldsson till Travel News, strax före finanskrisen som fick Sterling på fall.
 
Tillbaka till flygbranschen. Varför investerar då riskkapitalister i en industri där det verkar nästan omöjligt att tjäna pengar? 
– Att nyinvestera i flyg är väldigt svårt. Nio av tio som gör det kommer att gå med förlust. Hade jag med nuvarande kunskap kunnat gå tillbaka i tiden 20 år till när vi startade Skyways och frågat mig själv om det verkligen var rätt beslut att gå in i flygbranschen hade svaret inte varit glasklart ja, säger Erik Salén, Skyways vd.
Bakom Skyways står familjen Salén, som 1984 var inblandad i en av de största konkurserna i modern tid, då Salén Invest gick omkull.
Anledningen till att Skyways startades var att ägarna trodde att avregleringen av flyget skulle ge affärsmöjligheter.
– Det har det väl gjort. Men anledningen till att folk går in i flyget är snarare ett stort mått av entusiasm än rationellt tänkande. Största felet med flygbranschen är att kostnaderna är fasta men alla intäkter rörliga, enligt skolboken ska det vara tvärt om. Skulle resultatet för alla flygbolag genom historien summeras blir det minus, säger Salén.
Han menar att flygbolag måste nischa sig för att tjäna pengar.
– Malmö Aviation har sin Brommanisch. Vår nisch är att flyga mindre linjer. Det är inte lätt när konkurrerande bolag som Sterling och Norwegian är beredda att förlora pengar på sina linjer. Men vi har linjer som bör ge bidrag och har redan investerat så mycket att det bara är att köra på. Jag är trots allt förhoppningsfull att investeringen på sikt ska bli lönsam.

Varför väljer då nya investerare gång på gång att gå in i flygbranschen?
– Det är roligt att hålla på med flyg. Det finns nog en Biggles i fler personer än man anar.
Flyget står för ungefär en tredjedel av Salén-familjens investeringar, men för bara en tiondel av värdet. Övriga investeringar är allt från räkhandel till fastigheter.

Vad är den största skillnaden mellan flygbranschen och andra industrier?
– De andra är lönsamma!  Finns nog inte någon bransch där riskavvägd avkastning är så låg som flyget.

KARIN STARKMAN AHLSTEDT