”Svenskt Näringsliv kallar den för en dysfunktionellt utformad miljöskatt som aldrig borde ha införts”

På måndag går remisstiden ut för regeringens förslag att halvera flygskatten vid årsskiftet. Det innebär att skatten på en resa inom Europa sänks till 39 kronor per person, medan lite längre resor som till Egypten eller USA får en skatt på 162 kronor. På riktiga långresor sänks skatten till 529 kronor.

Flygskatten infördes 2018 och motiverades då med klimatskäl. Flyget måste betala för en större del av sina utsläpp och bryta den stigande utsläppskurvan.

När den nu ska halveras är syftet främst att öka konkurrenskraften, inte minst för flygsektorn som inte riktigt repat sig efter pandemin.

Behovet av en nationell skatt har också minskat, anser regeringen, eftersom flyget snart kommer att täckas in bättre av EU:s utsläppshandelssystem. 

Men flera remissinstanser protesterar mot båda resonemangen.

Naturvårdsverket konstaterar att utsläppen kommer att öka när skatten sänks, vilket man anser är ett steg i helt fel riktning – i själva verket borde skatten höjas.

När det gäller konkurrenskraften påminner verket syrligt att skatten påverkar alla flygbolag som lyfter från svensk mark – svenska bolag är inte särskilt drabbade.

Och precis som Energimyndigheten, Trafikanalys och flera andra remissinstanser påpekar Naturvårdsverket att de skarpare EU-reglerna enbart omfattar flygresor inom Europa, och att långresorna därför kommer att gynnas på ett ologiskt sätt när skatten sänks.

EU-reglerna tar inte heller tag i problemet med höghöjdseffekten på utsläppen.

”På riktiga långresor sänks skatten till 529 kronor”

I själva verket täcker EU:s system mindre än hälften av svenskarnas flygutsläpp, konstaterar en grupp forskare från Chalmers, Handelshögskolan i Göteborg, KTH och Sveriges lantbruksuniversitet.

Argumentet att bolag kan välja att flyga från andra nordiska länder på grund av skatten håller inte heller, påpekar flera. Många länder i EU har flygskatt nu, med Danmark som det senaste exemplet.

Andra anser att regeringen borde slopa skatten helt. Dit hör Svenskt Näringsliv och flygbranschen själv.

Svenskt Näringsliv kallar den för en dysfunktionellt utformad miljöskatt som aldrig borde ha införts. Även Konjunkturinstitutet (KI) anser att skatten är trubbigt utformad, men ser en poäng att behålla den på längre resor.

Orsaken till att regeringen inte vill avskaffa skatten helt nu är att den drar in pengar. Halveringen innebär att skatteintäkterna minskar med runt 900 miljoner kronor om året.