”Systemet fungerar utmärkt och blir allt bättre i takt med att tekniken utvecklas”

”Gott att komma upp lite”, som jeepägarna säger. Men ibland är det nödvändigt för att kunna se lite längre. Tornen byggdes åt de flygledare som kontrollerar trafiken på och i flygplatsens närmaste omgivning.

Det är folket i tornet som ger klartecken att taxa till anvisad bana, starttillstånd och kontrollerar landande flygplan. De ser till att banan är fri från fordon, renar, andra flygplan, lösa föremål, älgar, hundar på rymmen, snöröjare och annat löskerfolk . De ser att banljusen fungerar och kan varna för fågelsträck som radarn missat, ansvarslösa drönarpiloter eller lokala väderfenomen.

Kort sagt: De ser till att vi kan starta och landa säkert. När planen lämnar kontrollzonen tar radarfolket över med falkblick på skärmarna. De sitter ofta längre ner i tornet i skumma rum, men kunde lika gärna sitta i en källare i Bagarmossen så länge transpondrarna (planets id som sänder flygdata som du kan se på Flightradar 24) är på eller de har täckning med aktiv primärradar.

Men tornsvalorna är en rödlistad art. Vid allt fler flygplatser sköts kontrollen av flygplatsen med RTC, Remote Tower Service, där flygledarna sitter hundratals mil därifrån.

Senast var det Sturup som i fredags morse började använda RTC då en Braathenskärra lyfte med tillstånd från kontrollcentralen i Stockholm. Sedan flera år leds trafiken på Kiruna, Östersund och Umeå från huvudstaden.

Kameror, även infraröda som ser i dimma och mörker, mikrofoner och sensorer har ersatt de lokala flygledarna. I kontrollcentralen har flygledarna skärmar som ser 360 grader runt den lokala flygplatsen. 

Systemet fungerar utmärkt och blir allt bättre i takt med att tekniken utvecklas. Luftfartsverket som ansvarar för flygledningen vid 16 civila och militära flygplatser hanterade i fjol 582 980 flygplansrörelser utan större problem.