1985 tar 18-årige Mats Årjes lovande alpina karriär slut med ett brutet ben i ett snömoln i Word Cup-backen i Åre.
23 år senare kastar han sig, som högste chef för Skistar, nedför den svarta pisten i Lundsrappet på Travel News fotografs begäran.
– Jag har ju inte bara positiva erfarenheter av skidåkning. Det var hård träning, mycket nervositet och ont i kroppen. Men att åka skidor med sina nära och kära, att gå in när man fryser och ha pjäxor som är stora och sköna, det är nog mest fantastiska man kan ägna sig åt på fritiden, säger Mats Årjes, när TN återser honom på Stockholmskontoret.
Det är en annan värld. Kostymen är på, kvartalsrapporten släppt, intervjuer med finanspress.
Under hans fem år på vd-posten har Skistars börsvärde ökat från 800 miljoner kronor till 4,2 miljarder. Vinstkurvan har pekat stadigt uppåt. Snöbristen i Sälen vid förra julen gav dock ett avsevärt hack i kurvan, resultatet för 2006/07 sjönk med nästan 30 procent till 176 miljoner kronor. Men i år finns snön på plats på alla Ski-stars fem destinationer. Bokningsläget i december var bättre än någonsin, 6 procent upp jämfört med förra vintern.
– På börsen är vi fortfarande en udda fågel, eftersom det finns få börsbolag i turismbranschen. Men vi har förtroende från marknaden och har visat att skidturism är en i högsta grad kommersiell verksamhet som det går att tjäna pengar på, säger Mats Årjes med en omisskännlig touch av dalmål i stämman.
Skistar är ohotad dominant i den skandinaviska skidvärlden. Bolaget har 50 procents marknadsandel i Sverige och 32 procent i Norge, beräknat i sålda liftkort. Åren runt millennieskiftet rådde förvärvsyra i bolaget. Sälenanläggningarna kompletterades med Vemdalen/Åre samt norska Hemsedal. Trysil är det enda förvärvet sedan Mats Årjes tog över efter Torvald Sverdrup 2002, men så är också den uttalade strategin för tillfället utveckling av befintliga destinationer i första hand.
Men köpryktena går i gång med jämna mellanrum, senast när Mats Årjes siktades i Ryssland. Då hette det att Skistar skulle köpa en anläggning i Sochi, där vinter-OS arrangeras 2014. Årjes dementerar uppgifterna.
– Det är viktigt att se anläggningar i andra länder och följa utvecklingen. Men så fort jag reser får man veta att man ska köpa dem.
Det är kanske bra för börskursen att det spekuleras?
– Att göra några förvärv kortsiktigt kan upplevas som offensivt och tillväxtorienterat. Men viktigast för oss är att göra kloka förvärv och att vi levererar vad vi lovat, replikerar Årjes.
Mycket fokus har legat på Åre de senaste åren till följd av alpina VM och de investeringar som föregick VM. Skistar satsade 150 miljoner kronor, övriga investeringar låg på 3 miljarder. Nu är det Sälens tur – koncernens kassako som till stor del bekostat expansion och utbyggnad av andra destinationer – att få ett rejält lyft. Ett stort antal miljoner investeras i liftar och snösystem i vinter, det blir flygcharter från Sydsverige och tågcharter via Mora. Färskaste nyheten är den nya upplevelseanläggningen Experium som ska byggas i Lindvallen med bowling, spa och restauranger.
– Våra destinationer ska vara attraktiva för den moderna människans behov. Det gör att vi skiljer oss från traditionella
mindre skidorter och kan attrahera andra investerare som vill göra dessa utvecklingsinsatser. Radisson SAS-anläggningen i Trysil är ett sådant exempel och i framtiden drömmer jag om en liknande satsning i Sälen, det skulle attrahera utländska gäster.
En av Mats Årjes utmaningar i Skistar har varit att foga samman de fem destinationerna och dra stordriftsfördelar ur verksamheten, allt från marknadsföring till bokning.
– Skistar var ett lysande exempel på intressekonflikter när jag kom in i bolaget. Då hade man nyligen förvärvat Åre/Vemdalen och Hemsedal, forna konkurrenter som nu skulle sitta i samma bolag. Det var ingen lätt match.
– Jag har inget behov att peka med hela handen, ofta kan man på ett förnuftigt sätt få folk med sig. Men om man inte delar uppfattningen om hur verksamheten ska drivas framåt, då får man argumentera väldigt skickligt för att få oss att ändra uppfattning, eller så får man gilla läget och sluta. Det är ganska enkelt.
Uttalandet verkar betecknande för Mats Årjes som chef, både mjuk och hård. Flera personer som arbetar eller arbetat nära Årjes beskriver honom som mycket social, sympatisk, ja, till och med snäll (vilket inte hör till de vanligaste chefsadjektiven). Men också en förändringsbenägen, orädd chef som ställer hårda krav och förväntar sig snabba resultat från medarbetarna i verksamheten – ibland lite väl snabba.
Årjes ser något generad ut över epitetet snäll. För bakom den socialt utåtriktade masen med sin avväpnande daladialekt döljer sig – enligt honom själv – en pulserande otålighet och ett hetsigt temperament.
– Jag är mycket otålig och alla som jobbar med mig märker nog att jag lätt blir irriterad. När jag var yngre och höll på med idrott fick jag raseriutbrott när saker gick mig emot. Men
förhoppningsvis har jag lärt mig att tygla det värsta temperamentet, säger han med ett
snett leende.
Han har decentraliserat mycket beslutsfattande inom Skistar ut till destinationsledningarna. Tron att eget ansvar utvecklar individer och därmed bolaget är stark.
– Jag är inget kontrollfreak, jag har inte tid till det och det finns många bra sätt att följa upp hur en individ levererar utan att lägga sig i detaljer. Chefer som är kontroll-
freaks brister i mod, och sådana har jag svårt för.
40-årige Mats Årjes har gått in på sitt sjätte år som vd på Skistar. Tuffaste perioden hittills var förra vintern när alla skidbackarna i Sälen låg gröna under säsongens första viktiga intjäningsperiod – jul och nyår. Samtidigt hade klimatdebatten exploderat i medierna, bara Christer Fuglesang genererade fler artiklar än snöbristen i Skandinaviens största skidanläggning.
– Alla rapporterade om oss – finanspress, kvällstidningarna, tv-nyheterna – Vi hade en stor utmaning att kommunicera ut att Skistar inte står och faller med Sälen, vilket många trodde. För oss var det också viktigt att betona skillnaden mellan klimat och väder. Situationen i Sälen var ett tecken på ogynnsamma väderförhållanden, inte en dramatisk klimatförändring.
Med lite jobb skulle Skistar kanske kunnat skrapa ihop snö till tillräckligt många nedfarter för att hävda att snögarantin var uppfylld. Det gjorde man inte.
– Vi tog det drastiska beslutet att personligen ringa alla gäster som bokat Sälen och erbjuda dem tre om- och avbokningsalternativ. Kortsiktigt kostade det oss en hel del pengar, men långsiktigt tror jag att många värderade vårt omhändertagande och att vi lyckats stärka varumärket Sälen och Skistar. Det var fruktansvärt slitsamt, men vi gjorde det och jag är inte så lite stolt över det.
Sälens resultat mer än halverades på grund av snöbristen och visar inte samma kraftiga bokningsuppgång som övriga Skistardestinationer i vinter, den är hittills på plus minus noll. Men Årjes är inte nedslagen.
– Vi är tillfreds, för internt var vi väldigt ödmjuka inför den här säsongen med tanke på det risiga läget året innan.
Skistars ständiga utvecklingsprojekt bidrar till bibehållet intresse runt bolaget. Börskursen har gått lite knackigt i år, men antalet aktieägare ökar och är uppe i 10 000.
Men finns inte risken att Skistars fjällorter blir McDonaldifierade Las Vegas? Vissa tycker att Åre redan förlorat sin själ och att Lindvallen är för mycket kommers.
Frågan gör Mats Årjes mycket engagerad. Han tar det glansiga Sälen Magazine som ligger på bordet och pekar på den hisnande vackra naturen.
– Vi erbjuder den här miljön, men inte bara. Det är inte apelsinklyftor i snödrivor som är utvecklingspotentialen i vår bransch. Varför växer annars de stora destinationerna på bekostnad av de små? Ska du vara en fullgod destination måste du erbjuda vad den moderna människan vill ha: bekvämt boende, design, shopping, aktiviteter och matupplevelser.