Sevilla Bar på Baltic Queen ligger öde. Alla journalisterna från tv, radio och press som svärmat runt, inspekterat salonger, kommandobrygga och ätit sig mätta i den ryska à la carte-restaurangen har gått i land. Micael Bindefelds prydliga pr-konsulter har plockat ihop det sista pressmaterialet.
Kadri Land slår sig ner i den röda soffan iförd vit dräkt. Efter en kort stund har hon sparkat av sig de svarta skorna och krupit upp med benen under sig.
– Det är fantastiskt roligt med ett nytt fartyg, men jag är lite trött kan jag erkänna, säger hon. Hennes svenska är krispigt klar, men med en tydlig estnisk brytning som många misstar för finsk.
Tidigare på dagen har hon återvänt till Värtahamnen efter Baltic Queens premiärkryssning till Tallinn med ett stort antal vip-gäster. Om två och en halv timme ska hon ta sig bort till Frihamnen för att stiga ombord på Regina Balticas avskedstur till Riga, som nu ersätts av betydligt nyare Romantika.
– Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag har åkt med våra fartyg. Men under mina tre i år i Tallink har jag aldrig flugit till Tallinn, Riga och Finland. Jag åker alltid båt.
Baltic Queen är ett flytande nöjespalats liksom Tallinks övriga nybyggen som revolutionerat kryssningsmarknaden i Östersjön. Innan M/S Romantika började byggas hade varken Silja eller Viking Line investerat i nya fartyg på 15 år.
– När man glatt sig de första sekunderna åt ett nytt fartyg kommer nästa tänke: ”Oj, vilken utmaning att fylla!” Men genom nya Galaxy på Åbolinjen vet vi att det går att locka nya svenska resenärer att börja kryssa. Det var argumenten jag använde mot koncernledningen i Tallinn för att Baltic Queen skulle placeras i Sverige och inte på linjen mellan Finland och Estland, säger Kadri Land.
I år visar den svenska resemarknaden på försäljningsnedgångar på 15–20 procent. I detta frostiga affärsklimat måste Tallink Silja locka fler svenskar ombord – och det i stenhård konkurrens med Birka Cruises, Viking Line och i sommar även Royal Caribbeans lyxkryssare Vision of the Seas. Lönsamheten pressas när låga biljettpriser används som lockbete.
– Jag tror ändå att kryssningstrenden blir starkare. I lågkonjunktur ökar kortresandet och reser du till Tallinn eller Riga får du mycket upplevelser på några få dygn till en bra prisnivå, säger hon trosvisst.
Utmaningar är dessutom vardag för Kadri Land. För tre år sedan lämnade hon journalistjobbet på Sverige Radio och kastades in i rederivärlden som Tallinks Sverigechef med ansvar för 60 personer i land. Fem månader senare köpte Tallink Silja och i dag är Kadri chef för cirka 2 000 personer i land och till sjöss (de tre svenskflaggade fartygen Galaxy, Silja Symphony och fraktfartyget Seawind.)
Hon har också hunnit med att hantera svarta rubriker och upprörda känslor hos personalen efter den så kallade Siljaskandalen på Silja Symphony under den turbulenta hösten efter köpet, kämpat med ett nytt, trasslande bokningssystem i fjol och lanserat flera nya företag.
– Men jag gillar att våga och riskera. Fast när jag fick jobberbjudandet av Tallinkgruppens huvudägare Enn Pant funderade jag i två veckor, att jag skulle få ansvar för hela Silja i Sverige också hade jag ju ingen aning om då, för köpet var ju inte klart.
Då trodde hon att hennes tuffaste tid skulle bli introduktionen in i rederivärlden. Sett i backspegeln konstaterar hon att uppsägningarna av en tredjedel av personalstyrkan efter sammanslagningen har varit jobbigast. Majoriteten av de uppsagda var från Tallink, eftersom de hade kortast anställningstid.
– Vi hade ändå tur för till skillnad från nu var arbetsmarknaden bra och de flesta hittade nya jobb på en gång. Då känns det kanske inte lika sårande för den enskilde.
Är det en fördel att du som högste chef i Sverige är est?
– Ja, mitt största uppdrag är att medla mellan den svenska och estniska kulturen. Skillnaderna är jättestora. Svenskar planerar och bestämmer tillsammans i god tid i förväg. Esterna är rakt på sak, inte alltid så artiga, beslutar snabbt och det kan bli väldigt bra, men är inte alltid så genomtänkt.
Hon tar Baltic Queen som exempel. Fartyget beställdes för två år sedan, men först fem månader före trafikstart bestämde koncernledningen i Tallinn att det skulle hamna i Sverige.
– Den svenska personalen trodde säkert att jag dolde något för dem, för er är det ju omöjligt att förstå att man kan ta så stora beslut så sent. Men det är sanningen! Och jag tror att vi börjar bli mer vana vid och förstår varandra bättre.
Hon tycker att det finns både för- och nackdelar med de olika affärskulturerna.
– När Enn Pant beställde det första nybygget Romantika år 2000 tyckte alla att han var fullständigt galen och trodde att det var slutet på Tallink, men det blev ju i stället början på Tallinks saga. Det gäller att ha fingertoppskänsla och veta när man ska våga satsa tufft. Men i skakiga tider som de vi har nu passar nog svensk försiktighet bättre. Det är så vi ska jobba nu, skrattar hon.
Kadri Land har sammanlagt bott drygt tio år i Sverigez, men på hennes egen beskrivning framstår hon som en mer estnisk chef, som dock har blivit åtminstone lite försvenskad. Nära medarbetare menar att hon ständigt är på språng, väldigt rak i sin kommunikation (kanske lite väl knivskarp tycker vissa), analytisk och viljestark. Eller som en chef uttrycker det: ”She’s got balls.”
– Det är svårt att säga hur man är. Men jag har lätt att få igenom det som viktigt för mig. Och det har aldrig varit svårt för mig att vara ensam kvinna i en mansdominerad bransch. Jag är van, när jag läste fysik på universitetet var jag ensam tjej bland 22 killar i min grupp.
Hon lutar sig lite framåt och viskar nästan lite konspiratoriskt:
– Det är faktiskt lättare att genomdriva något du brinner för när du förhandlar mot män. Då pressar man bara på, är tuff och använder kvinnlig list. Det är svårare med kvinnor, de backar inte lika lätt.
Hennes estniska identitet är stark och liksom hos många av hennes en miljon landsmän finns en stolthet över Tallink, ett av landets mest kända företag, som var livlinan västerut när Sovjetimperiet föll. Kadri Land reste själv till Sverige för första gången i juni 1990 på fartyget Vana Tallinn. När hon öppnade Stockholm-Riga gick det 30 år gamla fartyget under en kort tid på linjen, ett sentimentalt återseende.
– Nu var den så liten, men då minns jag att jag tyckte att den var så fin och stor. Jag har sovit i alla hörn och under alla trappor på den, för på den tiden hade man inga pengar när man reste.
Men tiden har sprungit förbi lilla vita Vana Tallinn. Nu är det flytande nöjespalats med stjärnglänsande namn som ska vinna Östersjökampen. Kadri Land har lite svårt att välja vad som har varit den roligaste nyheten hittills: Rigalinjen som hon själv lanserade? Baltic Queen? Hon fastnar ändå för Galaxy, nöjesbåten till Åbo som lanserades i höstas med kraftfull tv-reklam med utomjordingar från en annan galax (reklamen spelades in i Hollywood med amerikanska skådespelare, vilket blev billigare än att göra det i Sverige). Fartyget, som till stora delar påminner om Baltic Queen, är huvudorsaken till att Tallink Silja i Sverige har ökat antalet svenska passagerare på sina linjer med i snitt 18–20 procent det senaste halvåret. Eftersom Finlandstrafiken varit ett sorgebarn är Galaxys positiva utveckling en lättnad.
– I början annonserade vi tungt, men det roliga är att det fortsätter att rulla på. Unga har börjat gilla att åka med Galaxy och tipsar sina vänner på Facebook. Och visst är det konstigt, folk tänker inte på båten som en Silja- eller Tallinkbåt, den har blivit rätt och slätt Galaxy, säger Kadri Land.
Hon vidrör därmed den intrikata frågan om det var dumdristigt att slå ihop Siljas och Tallinks varumärken i all annonsering. Konkurrenter påtalar gärna att marknadsundersökningar visar att Siljas varumärke har tappat lyskraft och ”solkats” av den gemensamma brandingen. Kadri Land suckar.
– Det är svårt att veta, alla säger olika. Samtidigt har Tallink fått del av Siljas strålande glans. Men vi är lite på väg att separera varumärkena mer. Det är viktigt att Silja kopplas ihop med Finlandsbåtarna, och Tallink med Riga och Tallinn. Därför är Galaxy en Siljabåt, även om vi även funderade på att den skulle bli brandad som Tallink.
Nu är det mindre än en timme innan Rigabåten lägger ut. Kadri Land greppar mobilen, slätar ut kjolen och försvinner med snabba steg mot bildäck.
– Kaptenen ombord på Regina Baltica slår ihjäl mig om jag inte är ombord i tid.
FAKTA Kadri Land
Fullständigt namn: Kadri Land (förbjudet att ge barn mellannamn under Sovjettiden)
Ålder: 45
Familj: Make, 2 barn, två döttrar 20 och 6 år. Mina graviditeter är jättesvåra så det tog 14 år innan jag orkade en gång till.
Bor: Maken och yngsta dottern bor sedan ett halvår i Tallinn. Bor i Stockholm, hos dem och på båten.
Karriär: Lärare i fysik på Tartu universitet. Radiojournalist Voice of America 1995–1999, Sveriges Radio 1999–2005, vd Tallink Silja 2005–
Bästa personliga egenskap: Har lätt att få kontakt med andra människor
Sämsta personliga egenskap: Vill vara överallt och göra allt.
Intressen: Gamla trähus. Jag renoverar min pappas barndomshus på estniska landsbygden med metoder som jag lär mig i Gysinge.
Favoritprogram på tv: Tittar bara på nyheterna.
Favoritresmål: Kambodja, jag har varit där två gånger och det är otroligt. Hatar turistiska resmål, men vill gärna åka till Afganistan och Irak.
Från fysiker till färjedrottning
Kadri Land började sitt yrkesliv som geofysiker, men upptäckte under sin första praktik på ett estniskt gymnasium att lärarjobbet inte var något för henne.
– Att undervisa eleverna var roligt, men gnället i lärarrummet om hur jobbiga eleverna var klarade jag inte.
I stället blev hon lärare på Tartu universitet tills hennes man som studerade biokemi blev utbytesstudent på Stockholms universitet. Efter två år erbjöds han forskarjobb i USA, där Kadri hade svårt att få fysikerjobb, eftersom de ofta är säkerhetsklassade.
I stället blev hon kontaktad av radiokanalen Voice of America som sökte en journalist till sina estniska sändningar. Där mötte hon även Tallink Siljas nuvarande vice vd Ats Joorits. När familjen Land återvände till Sverige tipsade han om Sveriges Radio, där Kad-ri började arbeta med dess estniska sändningar.
– När vi började prata om att återvända till Estland hörde Tallink av sig. Det var rätt läge för mig, men ibland saknar jag journalistiken. Det var spännande att befinna sig mitt i nyhetsflödet och alltid vara uppdaterad om de senaste nyheterna och den politiska utvecklingen i världen.