”Utslaget på rullande 12 månader har paketresor marginellt bidragit till att bromsa inflationen med 0,03 procentenheter”

När SCB räknar ut inflationen tittar statistikerna på prisförändringarna månad för månad. Men för att jämna ut säsongsvariationer räknar de också ut inflationen på rullande 12-månadsperioden.

Att priset på paketresor varierar under året är ingen nyhet. Den som nördar ner sig i SCB:s siffror ser att resorna drev på inflationen med 0,3 procentenheter i både juni och juli för att sedan sänka den med 0,4 procentenheter i augusti och nästan lika mycket i november och senast i januari.

Utslaget på rullande 12 månader har paketresor marginellt bidragit till att bromsa inflationen med 0,03 procentenheter. Det betyder inte att priset på resor sjunkit, bara att de stigit lite mindre än den genomsnittliga inflationen under det senaste året.

Paketresor är en av alla variabler som ligger till grund för beräkningen av inflationen. Dess vikt i varu- och tjänstekorgen, där boende är den ojämförligt största posten, är bara 0,9 procent, en siffra som från årsskiftet justerats ner till 0,6 procent.

Det senaste året har debatten svallat kring ”kulflation” när vi väljer att unna oss resor och bolagen kunnat höja priserna. Att bolagen höjt sina priser efter pandemin stämmer, men det senaste årets siffror visar att utvecklingen stannat av.

SRF:s vd Didrik von Seth välkomnar en mer nyanserad debatt:

– Paketresor har stigit i pris med kanske 20 – 30 procent jämfört med tiden före pandemin. Det som drivit upp priset är främst den svaga svenska kronan, inflationen, höjda priser på inkvartering, brist på flygkapacitet och höjda priser på flygbränsle.

– Efter pandemin skapades en konstlad efterfrågan. Men med tanke på att paketresor omsätter 30 – 40 miljarder och är en liten del av den totala konsumtionen i landet är det märkligt att de så ofta nämns i debatten om inflationen.